Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En stor skugga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedtysta en invärtes röst, som gaf bifall åt det allmänna missnöjets yttringar och tillika hviskade om framtida bragder.
Så stod han, med handen om svärdfästet, då Nilssons grofva stämma nådde hans öra. »Jag nekar helt och hållet,» sade denne, »att hafva ägt den minsta kunskap om Messenii planer och blir därvid så länge jag andas.»
»Men,» inföll von Steinberg, »skenet åtminstone är emot er.»
»Kan väl vara; dock hoppas jag att ej blifva dömd utan på säkra bevis.»
»Det förstås af sig själft; dessutom är ni mig ingen redogörelse skyldig; och jag började detta ämne endast för att som vän råda er till tidigare eftergift, i händelse ni visste någon oförsiktighet vara begången å er sida. Tro mig, allmänheten inom hofvet räknar er bland de missnöjde. Edra yttranden om finanserna, tillika med det förakt ni visat för drottningens nådebetygelser, gifva starka anledningar att tvifla på edra tänkesätts renhet.»
»Besynnerligt! Får då icke den frie mannen tala eller följa sin öfvertygelse utan att anses för upprorsstiftare? Dock, därhän kan det ännu ej vara kommet. Att penningväsendet står på svaga fötter, att utgifterna öfverstiga inkomsterna, och att skatterna ej kunna ökas, vill jag bevisa när och hvar som helst. Att jag undanbedt mig en tillbjuden förändring af mitt ärfda namn, är också en sanning, ty då jag icke gjort nog för att som stamfader gifva glans åt en ny ätt, känner jag mig belåten med att på en lägre plats i samhället hedra föga namnkunniga förfäders minne. Men uppstår fråga om att brottsligt rubba de grundvalar, på hvilka staten hvilar, då är jag färdig att stödja den ordning som af mig blifvit besvuren.»
»Vore jag en rådsherre med domsrätt, skulle jag måhända fråga, hvilken ordning ni besvurit? Nu åter tror jag blindvis, såsom vän och bekant, att det är den gamla. Hur menar ni att det går för den stackars prästen och flickorna?»
»Jag vet i sanning icke. De äro mig helt och hållet okända; men ungdom och skönhet förtjäna alltid medlidande, och vore jag i ert ställe, skulle ett tröstande ord ej undgå att styrka deras hopp, innan de träda fram för Pontius Pilatus.»
»Hvad menar ni, om jag försökte att få tala med drottningen på förhand?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
