Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland alla Kristinas tjänare ansågs Poissonnet för den tillgifnaste och listigaste. Hvarje tillfälle att göra sig gällande hos furstinnan omfattade han med ifver och kände, liksom han varit allvetande, ända till de obetydligaste befallningar hon gaf inom hofvet. Förbudet för Fransiska att lämna sitt rum kunde således icke gärna ha undgått hans vetskap, och näst ett möte med drottningen själf fruktade flickan ingenting så mycket som att bli sedd af honom. Lång betänketid var icke att påräkna: något beslut måste genast fattas. Lyckligtvis stod ett bord midt i studerkammaren och vid ändan däraf en stor karmstol. Med all möjlig skyndsamhet kröp Fransiska bakom denna möbel, i förhoppning att finna bättre utväg när ögonblickets fara var öfverstånden; men ifrån sitt gömställe hörde hon fransmannen omsorgsfullt vrida till låset och uttaga nyckeln, hvarefter han ännu en stund fortsatte städningen i biblioteket, samt slutligen gick sina färde, lämnande fången väl förvarad.
»Huru skall detta slutas?» frågade Fransiska sig själf, sedan hon blifvit ensam. Att drottningen tillbragte morgonstunden med idkande af studier, var en känd sak, och troligtvis skulle det ej dröja rätt länge förrän hon infann sig. I själfva studerkammaren kunde flickan då icke längre blifva dold; men dölja sig måste hon, så framt den bestämdaste onåd skulle undvikas. Med klappande hjärta vandrade hon till biblioteket, för att efterse hvad utväg detta kunde erbjuda. Här fann hon, till sin stora glädje, ett slags med gardiner försedd alkov, som inneslöt ett par stora glober; och allt tycktes nu bero på, huruvida drottningen skulle hafva lust att sysselsätta sig med världsbyggnaden eller sträcka forskningen till andra ämnen.
Den olyckliga, eller åtminstone besynnerliga spådomen, som lät Fransiska tro, att hon var bestämd till något underbart i framtiden, hade också verkat en fullkomlig förändring i hela hennes lefnadssätt. Allt ifrån återkomsten till Forss hade hon åsidosatt nästan hvarje huslig förrättning och endast umgåtts med planer att bilda sig för ett lif i högre kretsar. Härtill hörde i första rummet kännedomen af franska språket. Härvid lämnade henne mäster Kristoffer gärna sitt bistånd, ty han trodde sysselsättning vara det bästa medlet att sansa flickans svärmande inbillning, och såg hellre att hon gjorde något än intet. På detta sätt hade hon redan hunnit så långt, att hon med lätthet läste den tidens kända franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
