Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portföljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hans forna öden väcka deltagande. Äfven jag känner ett lifligt intresse för honom.»
»Men hvarför lät hon honom icke resa, som han begärde, utan fängslade hans lust för äfventyr genom skänker och befordringar?»
»Det synes mig helt naturligt. Hvilken behagsjuk kvinna lämnar väl ett fångadt villebråd till andra? Dessutom kunde han ju icke med anständighet lefva vid hofvet utan inkomster, och hvem som tömmer skattkammaren kan just vara likgiltigt. Någon farlig person för oss, högre uppsatte män, blir han aldrig; ty han har ett ridderligt begrepp om ärbarhet och dygd, och man må afhålla sig från svartsjuka så länge herskarinnan finner behag uti att leka med dockor.»
»Iakttag mer försiktighet, herr grefve,» svarade Steinberg och drack ett glas vatten, för att afkyla den hetta som vindunsterna spridde öfver hans ansikte.
»Hvad har jag sagt?» ropade Totten, i det han uppreste sig från den halfslumrande ställning, hvaruti han under samtalet fallit; »lyssnar någon på oss?»
»Icke det jag förmärkt; men betjäningen har också öron.»
»Låtom oss fara hem.»
»Ännu ett ord! Grefve Erik Oxenstierna, som vid bordet var min granne, berättade mig, att drottningen lider af en synbar tungsinthet.»
»Däri sade han ingen osanning; och jag ville gifva bra mycket, om jag kunde utforska hvem som drifver det hemliga gyckelspelet. Någon lär ha spått att en stor olycka hotar henne, hvilken endast är möjlig att undvika om det förkomna konceptet till hennes dagbok återfinnes af en mö.»
»Omöjligt! Drottningen kan väl beskyllas för fritänkeri, men icke för vidskepelse. Kristinas snille, som är mäktigt att omfatta äfven de största världshändelser och leker med själfva religionens mysterier, fastnar icke i så vanskliga snaror.»
»Bah! Det är just en arfsynd som vidlåder de stora snillena att tro på allt underbart, så snart det kan tillskrifvas ödets inverkan. Mången furste som trotsat påfvens bannstråle eller skrattat åt prästernas hot angående sådana olyckor som hemsökte Egypten har darrat för ett par i kors fallna halmstrån, eller gifvit contraorder om en redan besluten batalj, för det att första morgonmötet utgjordes af en gammal käring. Men om också dagboken aldrig blifvit förlorad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
