Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofcirkeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
baletten och under dess inöfning, utan äfven i de vanliga aftoncirklarna yttrade hon saknad öfver er frånvaro. Afundsjukan målade sig på mångens ansikte, och glädje fyllde mitt hjärta hvar gång drottningen sade: »Par Dieu, hvilken skada att den älskvärde Totten är borta, ty nu finnes ingen som kan göra heder åt svenskarne. Ja, herr grefve, det beror helt och hållet på er själf att rycka segerkransen ur Pimentels händer; men tillfället har vingar. Behöfver ni en trogen observator, så räkna på mig.»
Medan von Steinberg talade, vandrade grefve Tott tankspridd fram och tillbaka; slutligen stannade han vid fönstret. Här såg han någon gå ut genom förstugudörren, begifva sig till närmaste tvärgata och där fatta posto. Denna person tyckte han sig vilja igenkänna för att vara understallmästaren von Findling och stod i begrepp att genom en anmärkning öfver händelsen afbryta sin gäst, hvars ord han helst ville lämna obesvarade; men vid närmare eftersinnande syntes honom detta endast blifva ett sätt att förlänga besöket. Så liknöjdt som möjligt sade han därför: »Jag fruktar, att er vänskap för mig kunnat sprida en falsk dager öfver verkliga förhållandet. Ni vet, att jag på mödernet är släkt till drottningen, och om hon just icke anser mig jämngod med en prins, vill hon dock, att det vasablod som rinner i mina ådror skall njuta tillbörlig aktning. Vid alla tillfällen lämnas mig främsta platsen, och lyckan har hittills varit mig bevågen, så att jag kunnat behålla den, utom vid tornerspelet, där jag lät högmodet få öfverhand. Men ingenting är så ondt, att det ej medför någon nytta; ty efter denna varning har jag ej allenast bemödat mig att handla försiktigt, utan äfven att vara blygsam. Läte jag nu dåra mig och ville flyga högre än vingarna kunde bära, skulle mitt fall blifva djupare än alla andras. Den som är född till att lefva vid hofvet finner ej mer något hem sedan han bortjagats därifrån.»
»Jag vill nästan slå vad, att ni flitigt studerat Plato under ert vistande på landet. Dennes oegennyttiga filosofi kan utgöra ett artigt talämne, men i stora världen skulle den, använd, troligtvis skapa mycket ondt. Medan ni offrar åt blygsamheten, befordras Pimentel till öfverstepräst hos en vida mäktigare gudomlighet och ni blir, i er tur, måhända utskrattad i en fandango.»
Vid denna anmärkning bet grefven på läpparna, satte sig och låtsade böja sin ena sporrhals till rätta, ehuru den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>