- Project Runeberg -  Adolf Findling eller Tre år under drottning Kristinas regering /
285

(1892) [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dolken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»I vishet öfverträffar ingen ers majestät; men vågade jag gifva ett råd, så skulle herr von Findling få tillfriskna förrän undersökningen började. Jag hört berättas, att er trogne Poissonnet också blef sårad på gatan i Stockholm utan att det kunde upptäckas af hvem. Inställdes väl nöjena på hofvet för det han låg till sängs?»

»Förhållandet är helt olika i hufvudstaden och i landsorten.»

»Ers majestät blir obeveklig, märker jag och vill låta kratsa kulorna ur mina pistoler, som jag tänkte få nyttja vid den tills i eftermiddag beramade målskjutningen.»

»Det behöfs icke; skjuta kunna vi i alla fall.»

»Måhända får jag också den nåden att visa Riberas Sanct Sebastian, hvilken jag erhöll så godt som sittande i vagnen?»

»Par Dieu! Mycket gärna. Jag har aldrig sett någonting af denne berömde mästares hand.»

»Ers majestät skall bli förtjust öfver hans sköna manér, fastän ämnet som han afhandlat är rysligt.»

»Bah! Martyrerna dö aldrig på behagligt sätt, men också dö de mest på duken. Hvad ville jag icke gifva för att kunna visa er en svensk originalmålning af värde!»

*



Med Pimentels bortgång försvann den tillfälliga munterhet som hans närvaro uppväckt hos drottningen, och hon föll genast in i sin förra dystra sinnesstämning. Långsamt nalkades hon klocksträngen, lyfte handen, men lät honom åter sjunka till sidan flere gånger å rad, strök sig öfver pannan, sammandrog ögonbrynen och framsköt undre läppen; med få ord, alla hennes rörelser tycktes utmärka en hög grad af tvekan. Ändtligen grep hon sig an; den ljudande malmen klingade starkt, och Fransiska blef synlig. »Hvad har du kunnat utreda?» frågade Kristina.

»Ingenting af betydenhet. Patienten äger ännu föga redigt begrepp om den ledsamma händelsen. Allt hvad han kan minnas är, att han hört någon tala illa om ers majestät, att han velat fasttaga förbrytaren och därunder erhållit ett styng i sidan.»

»Menar du det är farligt?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:38:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/psadolf/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free