Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gäckande drömmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
giltiga skäl. Såsom till hälften utländing, kunde han lätt fatta misshag för Sverige, eller åtminstone dess invånare, hvarpå unionskonungarne gåfvo talrika bevis; och om ers majestät skänkte honom sin hand, hvilket allmänheten hoppades, kunde det falla honom in att begära förskott på sina möjligen blifvande framtida rättigheter. Annars har jag alltid medgifvit, att han är en tapper, klok och sparsam herre, den där äger ett slags naturlig rätt till kronan i följd af sin släktskap med det kungliga huset. Mig älskar han icke, det vet jag, men åt min oegennyttiga redlighet måste han skänka sitt erkännande.»
»Denna bekännelse väntade jag, för att tala uppriktigt. Det låg någonting förnärmande i blotta tanken att ej få vara så tacksam som jag önskade mot en älskad faders bäste vän, hvilken därjämte vårdat min ungdom, länge styrt riket och icke alltid blifvit så belönad som han bort. Handlöst öfverlämnad åt Carl Gustafs godtycke, skulle ni, min bäste pappa Axel, säkerligen erfara mången obehaglighet på edra sista dagar. Detta, i förening med min känsla för rikets väl, uppväckte hos mig lusten att ändra tronföljden. När en konungaätt i rätt nedstigande linie utslocknar, är det bättre att välja en ny inom eget land än att vända sig till främmande furstar, om nämligen någon värdig inhemsk man skulle finnas, som står i bevisligt släktförhållande till den afgående regenten. Vi äga denna förmån. Grefve Claes Tott härstammar från konung Erik den fjortonde och förenar med stora själsegenskaper ett lyckligt utseende. Emellertid kan jag icke undra på, om vissa högt uppsatta personer torde anse det svårt att som simpla undersåtar hylla sin forne like. Jag har därför beslutit göra er och grefve Pehr Brahe till hertigar, hvarigenom ni sättas i stånd att sjunga ur samma ton som Carl Gustaf.»
»Allernådigaste drottning!» afbröt Oxenstierna, i det han uppreste sig med en lika majestätisk hållning som då han fordom förde ordet bland Tysklands furstar. »Grefve Brahe må i sinom tid själf säga hvad han tänker, men på förhand vågar jag svara för oss båda, att vi ej kunna antaga det nådiga tillbudet. Torkel Knutsons, Matts Kettilmundssons och Sturarnes tidehvarf äro förbi; en Gustaf Vasa födes ej mer än hvart tusende år. Claes Tott erkänner jag aldrig för min konung, och hellre än att blifva hertig afsäger jag mig grefvetiteln. Kan ers majestäts beslut om abdikationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
