Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra en vallfart till den heliga grafven och deltaga i ett just då pågående korståg. Under återfärden besökte han, till yttermera visso, Rom, där påfven lämnade honom ett skriftligt gåfvobref på äganderätten af borgen med thy åtföljande härligheter, mot löfte att så väl han själf som alla efterkommande städse skulle deltaga i hvarje strid som kunde uppstå till befästande af katolska läran. Mot ett så kraftigt utslag vågade den onde anden ingenting invända, och genom många mansåldrar satt son efter fader i orubbad besittning ända tills trettioåriga kriget utbröt.
»Då varande ägaren, en sjuttioårig gubbe, kunde ej komma i fråga att kallas i härnad; sonen däremot, den siste grefven, vägrade utan något giltigt skäl. Nu körde hin håle på bakslag, och alla möjliga olyckor drabbade. Grefvinnan kunde icke föda någon son och dog i barnsäng efter en dotter; svenskarne plundrade godset, åskan uppbrände byarne, stormen slog omkull skogen med mera som jag glömt bort. Under dessa rysliga hemsökelser, gjorde den unga fröken allt hvad hon kunde för att blidka ödet; men ingenting ville hjälpa. Slutligen försvann hon, och grefven dog, sedan han gifvit hela sin förmögenhet åt kyrkan. Den flygeln ni ser vara nedrifven där borta,» fortfor berättaren, »har användts till en klosterbyggnad, hvars munkar påstå, att satan icke viker så länge en sten finnes kvar. Annat godt folk tror däremot, att slottets raserande blott är ett välbetänkt knep af de fromma fäderna i dessa krigiska tider, ty krigaren håller sig helst till det som för ögonen synes. Ni måtte icke själfva vara katoliker? frågade jag.»
»Nein, Gott verhüte!» svarade bägge, noga beskådande mina fälttecken. »Wir sind reinlehrige, Augspurgische protestanten, und opgleich anjetz Paijern, jedoch aufrichtige Schwedenfreunde.»
»Och detta är den olyckliga grefvinnans hår?» inföll kronprinsen.
»Ja, ers höghet.»
»Religionskrig bilda förhållanden som ingen mänsklig beräkning på förhand kan uppfatta. Huru mycket svenskt blod har ej flutit för Tysklands tankefrihet, och likväl, huru mången bön har ej uppstigit till himlen för att nedkalla fördömelse öfver svenskarne? Den störste hjälte norden, ja, måhända världen kan uppvisa, föll i kampen för en främmande sak, om man nekar att rättskänslan utgör folkslagens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
