Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D. Det kristna livet - 4. Trons glädje och förtröstan - 317. Oss kristna bör tro och besinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trons glädje och förtröstan 279
2. Att tjäna två herrar tillika, Så skilda som
Mamon och Gud, Det kan ingen utan att svika
Och vanvårda enderas bud. O människa, välj
till ditt bästa, Vid vilken du tänker dig fästa,
Och honom ditt hjärta tillbjud.
3. Misströstande sörj ej för livet, Nog får du
ditt dagliga bröd. Det är dig av Skaparen givet,
Han ser ditt behov och din nöd. Han kan sina
tjänare pröva, Men aldrig skall han dem beröva
Sitt bistånd, sitt huldrika stöd.
4. Dig hela naturen må lära För misstron att
blygas med skäl. Ej fåglarna så eller skära,
Men Herren försörjer dem väl. Du mera än
dessa ju skattas, O skulle han låta dig fattas
Din nödtorft, bekymrade själ?
5. Se, liljorna kunna ej spinna, Dock livar
dem himmelens fläkt. Vad färger och fägring vi
finna I all deras talrika släkt! Själv Salomo,
lycklig och mäktig, Bar icke en klädnad så
präktig Som deras förtjusande dräkt.
6. Om Gud nu så gräset bekläder, Som
blomstrar på marken så kort, I dag med sin vällukt
oss gläder, I morgon är vissnat och torrt, Hur
kunna dig världssorger smärta? Ack, skulle, o
klentrogna hjärta, Den Allgode glömma dig
bort?
7. Dig trogen i plikterna skicka; Spörj ej
efter hedningars sed: Vad skola vi äta och
dricka, Vad skola vi kläda oss med? Gud lovar
för detta att sörja: Med hopp kan du arbetet
börja, Med frid kan du lägga dig ned.
8. Så lämna all otidig möda Och var ej en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
