Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. De yttersta tingen - 1. Livets förgänglighet och evighetens allvar - 548. Kom, jordens barn, eho du är - 2. Det kristna hoppet inför döden - 549. Jag går mot döden, var jag går - 550. Du snöda värld, farväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5. Ack, sök i bättring och i tro
Från denna dag att finna
I Jesu nåd din högsta ro.
Och vill du livet vinna,
Låt varje steg, var timme dig
Uppå din korta vandringsstig
Din dödlighet påminna.
6. O Gud, låt städs min hädanfärd
För mina tankar sväva,
På det att jag mot synd och värld
Må kraftigt kunna sträva.
Ja, lär mig dö, förrän jag dör,
Så skall, när hän jag skiljas bör,
Jag ej för döden bäva.
1. Jag går mot döden, var jag går.
Min väg bland dolda skiften
Må löpa jämnad eller svår,
Så bär den dock till griften.
Jag har ej annat val:
Igenom fröjd och kval
Min gång sig närmar till min bår.
Jag går mot döden, var jag går.
2. Jag går till himlen, var jag går.
Om Jesus blott jag följer,
Min själ av honom kronan får,
Då graven stoftet höljer.
Jag gör ett saligt val:
Igenom dödens dal
Min gång är trygg i Jesu spår.
Jag går till himlen, var jag går.
1. Du snöda värld, farväl,
Till himlen far min själ.
Där vill hon hamnen hinna,
Där söker hon att vinna
Vad evigt månde vara
Ibland Guds helgon klara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
