Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. De yttersta tingen - 2. Det kristna hoppet inför döden - 561. Så får jag nu med frid och fröjd - 562. Min jämmer nu en ände har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jesus, Jesus är mitt liv,
Och döden är min vinning.
1. Min jämmer nu en ände har,
Från världen jag mig vänder.
Min själ, o Jesu, nådig var
Och tag i dina händer.
Du haver henne givit mig,
Tag henne åter upp till dig.
Med hopp till dig hon länder.
2. Förlåt min synd och giv mig till
Allt vad mot dig jag brutit.
Du, Herre, syndarns död ej vill,
Du intet barn förskjutit:
Den som av hjärtat ångrat sig
Och flytt med tro och bön till dig
Har tillgift alltid njutit.
3. Till dig jag ställer allt mitt hopp,
Du kan min själ bevara.
Min bön du, Jesu, tager opp
Och skall mig väl försvara
Mot kött och värld och allt, som mig
Vill skilja, Helige, från dig;
Ty räds jag ingen fara.
4. På korset du min skuld betalt
Att mig med Gud försona.
Till medarvinge du mig valt
Av härlighetens krona;
Och mig du även inneslöt
Uti den sista bön du göt:
»O Fader, dem förskona.»
5. Därpå förlitar jag nu mig
Och längtar hos dig vara.
O min Förlossare, till dig
Jag önskar hädanfara
Och evigt fri och evigt glad
Dig lova i din helga stad
Bland dina änglars skara.
6. Det är, ja amen, sant och visst
Och kan mig icke fela,
Att jag hos dig, o Jesu Krist,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
