Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Kyrkans högtider. Psalm 41-161 - 12. Alla helgons dag - 145. Den stora vita här vi se - 146. Vem är den stora skaran där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
Kyrkans högtider
2. Här levde de i stort förakt, Men se dem där
uti sin prakt I tronens glans Med palm och krans
I härlighet och makt! Här livet ofta tårar gav, Men
Gud dem alla torkat av. Nu vid hans bröst De finna
tröst Högt ovan död och grav. Nu står dem kvar vad
dock är bäst: Hos Gud en evig glädjes fest Och Lammet
själv Vid livets älv Är både värd och gäst.
3. Dig hjälteskara segersäll, Ett mäktigt,
tusen-faldigt hell! Ty fast du stod Med heligt mod, Hell
dig, Guds Israel! Du världens glädje har försmått
Och korsets väg i smälek gått; Ty skördar du Med
jubel nu Vad du med tårar sått. Så höj din röst,
du Lammets brud, Att världen all ger åter ljud:
Pris vare dig Evinnerlig, All nåds och trohets Gud!
BRORSON. EVERS. LINDERHOLM. -.
146^
1800-talet.
SEJ
1. Vern är den sto - ra ska - rån
där Med palm i
hand? Var hjäs - sa
/TN
se . ger - kro-na bär På e - vig - he-tens strand.
2. I sida, vita kläders glans Den står för Gud
Med oförvissnad bröllopskrans Liksom en smyckad
brud.
3. Den skaran kom från livets strid, Från tidens
nöd. Dess väg har gått till himlens frid Igenom salig
död.
4. Ett tecken på var panna klart Du flamma ser;
Förr var det dolt, nu uppenbart. Vad glans åt dem
det ger!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
