Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Kyrkan och nådemedlen. Psalm 162-253 - 2. Ordet - 172. En dyr klenod, en klar och ren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ordet
189
2. Ordet.
(1553)
1. En dyr kle - nod, en klar och ren,
Den pär - lör, guld och ä - del - sten
Oss un - näts här att ä - ga, En skatt, den
yp-per-På långt när ej upp-vä-ga.
rr-rtr
sta på jord, Få vi vår e - gen kal - la; Den skat-ten
är Guds hel-ga ord, Som hö-rertill oss al - la.
2. När annat, som vi akta värt Att äga här och
spara, Av rost och mal och tid förtärt, Hör upp vår
fröjd att vara, När dagens verk förgås med hast,
Ja, förr än afton stundat, Står än Guds ord så nytt
och fast, Som när det först vart grundat.
3. Det tärs av ålder ej och tid, Om den ock evigt
räckte. Det går med samma kraft och frid Från släkte
och till släkte. Guds ord förblir i evighet, När annat
allt har farit. Det ej av tidens växling vet, Likt
Gud, som evigt varit.
4. Det kära ord, det enkla ord, Som mänskor dock
förgäta, Var är en mänsklig visdom spord, Som sig
därmed kan mäta? Var giver världen oss en grund,
Så fast att därpå bygga, Som ordet av Guds egen
mun, Det eviga och trygga?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
