Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D. Det kristna livet. Psalm 254-418 - 1. Kallelse och upplysning - 266. Två väldiga strida om människans själ - 267. En dunkel örtagård jag vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kallelse och upplysning
283
fån - gen och snärd, Han vil - lar med smic - ker, han
loc-kar med flärd Och tän-ker blott på att be-dra - ga.
2. Den ene den gode Guds Ande är, Som bjuder
oss frid och försköning, Hugsvalaren själv, som
syndaren lär I Kristus att vinna försoning. I mörker
och synd går den andre fram, Han börjar i lögn och
slutar i skam. Förbannelse heter hans boning.
3. Så välj nu, o människa, välj, medan tid Du
äger att än dig besinna. Slut aldrig med lustan och
frestaren frid, Vad skulle du därpå väl vinna? Den
icke betänker sitt eviga väl, Men binder i stoftet sin
fattiga själ, Skall aldrig till himmelen hinna.
4. Men salig är den som hörer Guds ord Och
vet att dess salighet gömma. För honom blir nåden
i evighet spord, När Herren all världen skall döma.
Guds Helige Ande, mig mana och lär Att söka av
hjärtat det ovantill är Och aldrig min Frälsare
glömma. STROMBERG.
267
(1937)
1. En dun - kel or - ta - gård
jag vet, Vars port jag of - ta nål - kas. Den
loc - kar med sin ens - lig - het, När da - gen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
