Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D. Det kristna livet. Psalm 254-418 - 4. Trons glädje och förtröstan - 311. Mitt fasta hopp till Herren står - 312. Min Gud, på dig förtröstar jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trons glädje och förtröstan
331
2. Fast många ställa sig mot mig Som ensam och
elände Är lik en vägg, som lutar sig Och snarlig går
om ände, Dock när min bön till Herren går, Min
kraft förnyas och består Mot ondskans våld och
ränker.
3. Gud gör mig bistånd, ger mig tröst, Så att jag
icke faller. Han frälsar, då med ödmjuk röst Jag
honom mig befaller. Han är min klippa och min
borg, Han hjälper mig i all min sorg, Den jag på honom
kastar.
4. Ty tron Guds löfte, som är visst: Han sina barn
skall höra Och dem ur kval, betryck och brist Med
väldig arm utföra. När Herren räcker ut sin hand,
Då väga mindre än ett grand De väldige på jorden.
5. På orätt ingen grunda må Sin makt, ty den skall
brista. Det gods ej någon tröste på, Som han så snart
skall mista. Jag minns och tror vad Gud har sagt:
Att Gud allena äger makt Och högsta rätten skipar.
BECKER. SPEGEL. WALLIN.
Psalt. 71.
1. Min Gud, på dig f or-tros-tar jag
Jag lam - nar mig åt ditt be - håg
m
I al - la mi - na da-gar. O var mig huld För
Och vördar di - na la-gar.
Je - su skull Och låt mig bi-stånd fin-na. Du är den
borg, Där jag all sorg, All nöd kan ö - ver-vin-na.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
