Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. De yttersta tingen. Psalm 539-599 - 2. Det kristna hoppet inför döden - 564. Var är den Vän, som överallt jag söker? - 565. En fridens ängel ropar: Kom!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598
De yttersta tingen
6. O ljusets, fridens, salighetens källa, När skall
för mig din rena våg uppvälla? Vem förer mig till
dina friska flöden? Den stilla döden.
7. Var tröst, min ande, hoppas, bed, försaka.
Dig Vännen vinkar, du skall se och smaka, Hur
ljuv han är, och sjunka i hans armar, Som sig
förbarmar.
8. Snart till den strand, där böljor sig ej häva,
Lik arkens trötta duva skall du sväva, Till herdens
famn lik rädda lammet ila Och där få vila.
(1800-talet)
)bO
1. En fri-dens än-gel rö - par: Kom!
När dö - den sak-ta vän - der om
______________________________________________________________5_ ____ _____________j _____________
^^^^nffjtm^^E^^
Och hjär-tat skall ej väck - la, Så nöjd jag far den
Den ble - ka Ii - vets fack - la.
tys-ta far - den: Jag är så trött, så mätt på värl-den.
2. Jag fann ej det jag sökte här Med all min
svett och möda. Jag fann, att denna mark ej bär
Den goda hoppets gröda. Fast rikt av tårar vattnad
vorden Hon dock ej gått i ax på jorden.
3. Nu skall den skörd sin mognad nå, Som här
blott börjat blomma. Nu får jag hem till Herren
gå Och samlas till de fromma, Som före mig
fullbordat loppet Och vunnit kronan efter hoppet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
