Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. De yttersta tingen. Psalm 539-599 - 3. Uppståndelsen, domen och det eviga livet - 588. O mänska, till en Fader kom - 589. En dag skall uppgå för vår syn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622
De yttersta tingen
lik, den stund, Då himlens kraft sig gi - ver Och jorden
dar-rar på sin grund. För sen din bot då bli-ver.
2. Du gömma kan din styggelse För blickarna av
solen, Men icke för hans ansikte, Som sitter uppå
stolen. Med glömda brott i jordens famn Du må av
mull betäckas: När Herren ropar dig vid namn, Skall
du i graven väckas.
3. Och dina gärningar med dig Till Herrens
domstol följa: De fjät du tog på lastens stig Ej mörkret
mer skall hölja. Din väg i avgrund stupar ner, Där
ingen bot kan göras, Där ingen nåd skall bjudas mer
Och inga böner höras.
4. Ack, stora dag, då Herren Gud Skall lön och
straff tillmäta Åt dem som vandra i hans bud Och
dem hans bud förgäta. En salig rö då Herren ger För
evigt åt de sina; Men rösten till de onda sker: Gån
bort i evig pina.
5. O Herre Gud, av kärlek rik, Väck oss ur syndens
dvala. Från oss i frestelsen ej vik, I nöden oss
hugsvala. Beredda håll oss varje stund, O Jesu, till
ditt möte Och, när du kommer, hav miskund, Upptag
oss i ditt sköte. WALLIN.
(1697)
1. En dag skall upp-gå för vår syn,
Då Her - ren komma skall i skyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
