Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Mäktig är Herren - N:o 52. Jublen I himlar - N:o 474. Herren vår Gud är en konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 3. |
| Maestoso. Efter Layritz. |
 |
1.
Mäktig är Herren af honom ju allting är vordet,
Himlar och jord har han frambragt med skapareordet,
Och, som han sagt,
Håller han allting vid makt,
Dukar i öknen ock bordet.
2.
Mäktig är Herren — se stjärnornas tallösa skara,
Månen, som vandrar så tyst där på fästet, det klara,
Solen, du ser,
Värme och ljus sända ner,
Där hon i rymden syns fara.
3.
Mäktig är Herren — se ängen i leende våren,
Hör, hur det kvittrar och rör sig i grönskande snåren!
Själf är han när,
Och af hans fotsteg vi här
Se de välsignade spåren.
4.
Mäktig är Herren — o, må vi den mäktige lofva;
Nu, nu är tid att stå upp, ej att drömma och sofva;
Pris vare Gud,
Högt klinge lofsångens ljud,
Pris för hans nåd och hans gåfva!
1.
Jublen I himlar, I änglar lofsjungen i körer!
Sjungen för Herren, som jorden och himlen tillhörer.
Gud bland oss här
Nu i sin kärlek är när;
Syndarn till frälsning han förer.
2.
Jublen I himlar, lofsjungen, I släkten på jorden!
Kristus är kommen och världens förlossare vorden.
O, hvilken fröjd,
Här och i himlarnes höjd.
Herden sig offrar för hjorden.
3.
O, hvilket under! Hur djupt sig den högste vill böja!
O, hvilken kärlek och nåd sig i gudomen röja!
Gud blir ett barn,
Oss att ur djäfvulens garn
Frälsa och till sig upphöja.
4.
Ärones konung, nu mänska för syndare vorden,
Dig vill jag följa, dig lyda och tjäna på jorden,
Tills jag med fröjd
Prisar i himmelens höjd
Dig bland den friköpta hjorden.
1.
Herren vår Gud är en konung i makt och i ära,
Samlens, I folk, att evinnerligt lof honom bära.
Himmel och jord
Håller hans kraftiga ord;
Allt han sitt hägn vill beskära.
2.
Lofven nu Herren, som allting så härligt bereder,
Som oss har skapat och skådar i nåd till oss neder,
Som i vår nöd
Skänker oss välfärd och bröd
Och sitt beskärm kring oss breder.
3.
Herren vår Gud vare lof, som en fader oss blifvit,
Som för vår synd har sin son uppå korset utgifvit,
Som på vår jord
Leder med Ande och ord
Den sig åt Kristus hängifvit.
4.
Herren, vår salighets Gud, må vi prisa och tjäna;
Kraften är hans och all vishet och ära allena.
Pris ske hans namn,
Att han oss vill i sin famn
Alla med Kristus förena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
