Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 92 (N:o 238 och N:o 571). - N:o 93 se N:o 83.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
75
3. Allt hvad man lif och salighet kallar,
Allt det nu finns i medlarens blod.
Nådenes haf vår jord öfversvallar
Liksom en flod.
Klangårsbasunen högljudt nu skallar.
Själ, haf godt mod.
4. Törstiga hjorten källan nu funnit,
Där han får lif och svalka i sig.
Jesus ur nät, som satan har spunnit,
Friade mig.
O, hvilken sällhetshöjd jag har vunnit,
Jesus, i dig.
N:o 571.
1. Åter ett nådligt år har försvunnit;
Herren sin storhet visat vår jord:
Själar han mäktigt kallat och vunnit
Genom sitt ord;
Heliga elden spridt sig och brunnit
Ock i vår nord.
2. Jorden väl bäfvar - må vi betänka
Tecknen, som växa stund efter stund.
Blodiga svärden blixtra och blänka,
Göra förbund.
Brusande hafven vilja fördränka
Allt i sin grund.
3. Ljuflig skall Herrens stad dock förblifva
Med sina brunnar; Herren är där.
Örlig han stillar; skydd skall han gifva
Den han har kär.
Kunna ock hafven bergen upprifva:
Herren är när.
4. Ja, du är konung, ingen din like,
Hvad du begynt, skall evigt bestå.
Himlens och jordens grundvalar vike;
AUt må förgå.
Herre, ditt fasta, eviga rike
Blifver ändå.
5. O Herre Jesus, nådenes källa,
O, hvad din trohet under nu gör!
Böra ej lof och pris öfversvälla,
När man det hör?
Stundligen själar, frälsta och sälla,
Du till dig för.
6. Fläktar utaf din Ande nu röra
öster och väster, söder och nord.
O, huru väl, huru godt du vill göra
Hela vår jord.
Hur du går huldt omkring att hemför»
Lamm till din hjord.
*7. Hedningaskaror stora dock famla
Ännu i mörkret: sänd dem ditt ljus!
Då deras tempel snart skola ramla,
Gudar bli grus;
Då dessa vilsna fåren sig samla
Snart i ditt hus.
8. Upplyft vårt hufvud, låt oss förnimma*
Att vår förlossnings sommar är snar.
Låt dina skördar mognande glimma.
Stor bland oss var.
Byte dig vinn; tills bröllopets timma
Uppgår oss klar.
9. »Kärleken skall förkolna hos många»,
Detta ditt ord oss hålle på vakt.
Ack, låt ej världens lustar oss fånga,
Håll oss vid makt.
Blifva oss väntetimmarna långa -
Kom, som du sagt.
N:o 93 se N:o 83.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
