Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 140.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 140.
Adagio.
1. Se, jag är al - - le - na din Her - re och Gud, Jag en-sam har
rät - - ten till dig. O, har du ej vil - - ja att
blif - - va min brud Och gif - va ditt hjär - ta åt
2. En gång jag dig skapat att vara mitt barn,
Jag gjorde dig helig och god,
Och sedan du fallit i djäfvulens garn,
Jag löste dig själf med mitt blod.
3. Hvad mer skall jag göra, som icke jag gjort?
Hvi vill du ej vara min vän?
O, har du ej städse min kärlek försport,
Som aldrig förnekat sig än?
4. Ack, gå då ej mer med ett hjärta så kallt,
Ej mer med en tunga så stum,
Men tänk på mitt kors, på min martergestalt
Och gif för min kärlek blott rum.
6. O, låt mig få vara dig allt hvad jag vill:
En frälsare, mäktig i strid,
Den Gud, som du ensamt må trygga dig till,
Din eviga hvila och frid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
