Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 247. - N:o 248.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 247.
Andante.
l
1. Dö . men, sy . skon ej hvar - an-dra, Endast Gud kan dö-ma rätt.
Ut - - i kär . lek vi må vandra Och ej
föl - ja Ka-ins sätt.
Den som klandrar, den som dö-mer Bry-ter mot Guds kärleksbud. Si-na eg-na fel han
glömmer Och den dom han får af Gud.
2. Grandet i vår broders öga Skada vi så garn*
på, Men vi varsna endast fog» Bjälken hos os*
själfva då. Se vi egna brister stora, Ack, då blir
v&r broders små, Och vår lust vi då förlora Att
tiu doms m*d honom S&-
3. Dömen icke, o, så lyder. Jesu sköna lära ån.
Denj som rätt det ordet tyder, Älskar fiende och vän.
Kärleken vill hjälpa, hela, Såsom Herren alltid gör,
Dömer icke dem, som fela, Men de fallna återför.
4. O, hvad sorg och tårenoder Kärlekslöshet vållar här;
Döm då icke mer din broder, Sök att hålla honom kär:
Må vi för hvarandra ömma, Det skall hela mången brist -
Med den dom, vi andra döma, Yarda vi ock dömda sist.
N:o 248.
1. Hvad
f -är den krafb, hvad är den makt, Den kristna rid- dar- skarans prakt, Den skärm, den k
sköld, den borg för ha
- ren, De blan -ka sli - pä - de ge - vä . - ren, Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
