Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 356. - N:o 357.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 356.
Moderato.
mf
O. Ahnfelt.
( Jt- ,v –––- »i - « - j - h - i ––––– h - i –––- nj - h - f
13 - 1 - h - sr-
gl ( 9 J J J i -f ,h * * t J ; 3
1. Ängs - Ii . ga hjär - ta, upp ur din dva . la, Glöm-mer du
.j– - - –––––– jj - 0 –––- f- –––– 1 ––––- 1 - _ - i - jt - 0 –––– ? –––– 1 ––––- 1 ––- , - i –––- 1 –––- 1_
=»=*^j
all - de - les
P» - 0 ––- _ -
«:– p, - * –––– ––– ––– \- - t-. - H - f - i ––– –––––––– u
« ––- 1 ––- % -
.* . i / f f ^ |* i* ** v ^ » . . p ]*
b b l 1 1 \> \>
- 1 ––– ^ –– p - 1
tjf=ö
fdt ^F - nr1 - * h- ^ - n^ - $~
bort hvad du har: Fräl sa rens vän -skåp, Nåd och ge men skåp;
o* 8 P ^* i* i " ^ ’i* f P ff
j* r r r f r . r
-S \- » » r * \J V 1* r " r c
9 U i*
P ^ i ii P
f\ 1 K. V - - - »-. r» cij_ l- i
p r r
, tänk hvad dn i frälsaren kär. mmelen värdig, i du är.
jänna och se det, skröplig, likväl en borttagit, Bär in själ.
U J p p i K K J 1 ’ f ^T1Tia’ OC’1 ^^’kTi?
©1 l 9-ft£ J J M- - | J h -f hafver, Icke i dig, men
c/* M* ^-$-^–J–J–«- Ken ocn rättfäraig, Hi 1 T "*" Icke i dig, men i honon
Än-nuhanlef^ve^den-sam-me han var. 3 Fagtän du ej kan } -. ^L j J. h \ Fast du är syndig och
^ 1 Ä AJ’ ...- _.._ -t-r . i J" J. ’J.CI 1
EV - i* * r l* 5 ’ ^ ^ -] Kristus dig tvagit, Synd
-? p ’» P JU ^ b r J ocn bevarar ock ännu d
4. Midt under syndens dagliga plåga
Dock du en evig rättfärdighet har. Att vi
är’ rena, Ha vi allena Tacka det lammet,
som synderna bar.
6. Gud är i Kristus ännu din fader,
Sonen är ännu din broder, som dog: Trofaste
Anden Ännu vid handen Städse dig leder,
är detta ej nog?
6. O, hvilka under helgonen äro: Äro så
saliga, sucka så tungt; Äro så höga, Se
det så föga; Äro i borgen, men sällan ha
lugnt.
7. Vandra i tron men se honom icke.
Detta är regeln, det blifver därvid. Korta
minuter Känslan åtnjuter, Hvad vi i
sanning dock äga alltid.
8. Upp då ur dvalan, ängsliga hjärta,
Glöm icke alldeles bort hvad du har.
Äfven den timma, Tjockaste dimma Solen
fördöljer, är solen dock kvar.
N:o 357.
Andantino.
Eugenie.
1. Hur un-der-ligt, Her-re, du fö-rerdmbrud Men ^ rf ^ ^^fa dock
Du klär hen-ne of . ta i h - dan-dets skrud. Nej ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
