Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han — och... jag kan väl aldrig hafva låst henne inne der! I detta ögonblick drog han med en rörelse af häpnad fram en nyckel ur sin vida västficka.
— Det der ser verkligen mystiskt ut — sade grefve de Vergennes med ett litet småleende — det ser nästan ut, som om ni haft lust att enlevera min hustru.
— Jag har icke alls haft ledsamt härinne, — sade fru de Vergennes gladt, — först bultade jag på litet, och när ingen hörde mig, funderade jag först på, om jag kanske skulle blifva rädd; men snart tröstade jag mig vid grefve Creutz’ böcker.
— Men jag är otröstlig...
— För att ni icke helt och hållet lyckats röfva bort henne från mig! Jo, ni är den rätta, grefve Creutz! Den här supéen hade kunnat sluta så, att vi båda duellerat med hvarandra.
Hjertligt skrattande, skiljdes de båda ministrarne från hvarandra; men grefve Creutz slöt sig inne i sitt arbetsrum och somnade icke förr än han till Gustaf III skrifvit vigtiga depescher.
Den klara morgonen fann honom ännu vid hans skrifbord, dit en ringklockas ljud kallade Fredrik
Markman.
— Ni skall göra er i ordning, för att resa till Stockholm — sade grefve Creutz till honom med ett vänligt småleende. — När stunden är inne, vet jag ännu ej riktigt; men ni får hålla er i ordning. Jag sänder med er en del bref, som icke få granskas på den franska posten, förstår ni. På den tid, ni varit hos mig, har jag fattat fullt förtroende för er... ni får egenhändigt aflemna några depescher till konungen... de äro redan skrifna; men innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
