- Project Runeberg -  Axel Fersen och Marie Antoinette. Historisk romantisk skildring /
105

(1880) [MARC] Author: Sara Pfeiffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Voltaire, hade Gustaf vid sin tronbestigning sökt gynna åkerbruk och handel; men han var alltför mycket barn af sin tid, för att uppoffra teoretikerns och filosofens ära för den tålige administratörens verkliga och fruktbärande förtjenster. De reformarbeten, han börjat vid sitt anträde till regeringen, afbrötos i förtid och buro icke de frukter, man väntat; enda resultatet blef, att det ständigt felades honom penningar. Otålig och behöfvande, drömmande om en ära, som skulle ersätta hvad som felades honom i verklig makt, men alltid kommande till korta i afseende på medlen för dess förverkligande, belägrade han Frankrike med sina oupphörliga subsidieansökningar och fruktade icke ens att vända sig till andra makter med risk att väcka missnöje hos sin aldra äldsta bundsförvandt. Ingenting af allt detta undgick kabinettet i Versailles, hvilket slösade på honom de klokaste råd.

»Konungens af Sverige verkliga mål», skref herr de Vergennes, »borde vara att återupphjelpa folkets ställning och föröka rikedomen i sina stater. Hvarje annat sträfvande, vore det ock en säker väg till äran, skall lända honom till förderf. Hon skall väga tillräckligt i Europas vågskål, om Sveriges styrelse blir den bästa möjliga».[1]

Dessa vinkar om, att Gustaf III borde vara mån om att bibehålla en välsignelsebringande fred, frambar man till honom på det mest lämpliga sätt och han lyssnade småleende derpå, medan hans drömmar antogo en alltmer krigisk karaktär.

Begifven på nöjen och reformer, ville han på en gång förvärfva sig den dubbla hedern af att vara


[1] Se Gustaf III och Franska hofvet af Geffroy, senare häftet, sidd. 380, 381.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:42:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/psfersen/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free