Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugosjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utmärkt er för tapperhet, ni har frejdat ert namn. Men så se då icke så allvarlig ut! Förtäres ni af ärelystnad, af åtrå att utmärka er?... Vet ni då icke, att jag... att Ludvig XVI eger makt att belöna lika väl som en Gustaf III? Hvad vill ni? Säg edra önskningar, och vi skola uppfylla dem!
— Ers majestät, jag eger icke någon önskan, som ej är uppfylld.
— Allt hvad jag erbjuder afböjer ni ständigt. Ni är icke svår att tillfredsställa...
— Min största tillfredsställelse är att få vara i er närhet och att stanna der så obemärkt som möjligt.
— Så stanna då här och var nöjd!
Grefve Fersens fina ansigte färgades af en lätt rodnad och blickande på Marie Antoinette genmälde han:
— Ni må icke vredgas, men jag är uppfylld af stridiga känslor. En är sällheten att se er, en annan missnöje öfver att jag icke kunde försaka denna sällhet. Ja, Marie Antoinette, jag har sökt att binda mig i mitt eget land med fasta och heliga band. Jag ville hålla mig fjerran ifrån er, för att man icke skulle säga...
— Att jag icke kunde undvara er — afbröt hon och med de strålande ögonen hvilande på Fersen tillade hon halfhögt: — att man icke skulle säga, det jag älskade er... Nåväl herr Fersen, om man också skulle säga detta, så kommer man sanningen hardt nära, det är sannt; men det är en känsla, som icke innebär en förnärmelse mot någon. Jag vill blott stundom få tala med er, få säga er mina bekymmer, hvilka, genom att tillstå dem, blifva mig lättare att bära... att meddela er min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
