- Project Runeberg -  Axel Fersen och Marie Antoinette. Historisk romantisk skildring /
247

(1880) [MARC] Author: Sara Pfeiffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tretioandra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stunden. Bägaren är fyld af blod och tårar, och de skola rinna i strömmar. Ondskans blod skall borttappas och tårarna skola bortskölja det — försoningens tårar, som tvätta allt hvitt, huru sudladt det än månde vara.

— Bannlys dessa tankar ur er själ, Marion! Tänk icke på en vedergällning full af förstörelse och hot. Tänk på en jemkning i förhållandena, en jemkning klasserna emellan... med foglighet kan folket vinna sina rättmätiga fordringar, med foglighet och en enig, kraftig vilja.

Marion kastade på Fredrik Markman en föraktlig blick. — Och ni tror, att dessa småleende, broderade, guldsmidda herrar, prydda med stjernor och band, klädda i silkesstrumpor och lackerade skor, omgifna af gyllene möbler, sammet och siden, och ni tror då, att dessa godvilligt skulle stiga ner från den upphöjda plats i lifvet, der en förvänd samhällsställning satt dem, ni tror då, att dessa godvilligt skulle stiga ned och räcka någon af oss handen och säga: »broder» eller »syster»?

— Jag tror, att de småningom skola inse det rätta, svarade han lifligt, inse, att det bör vara slut på förtrycket, på tyranniet, på svärdets välde. De skola lära känna allt hvad folket lidit och de skola fattas af medlidande och sjelfva yrka frihet, jemlikhet och broderlighet. En aning inom mig talar om bättre tider, jag tror på det godas seger och denna tro vidgar hjertat och höjer själen.

I den unge mannens blickar låg ett svärmiskt uttryck, och han höll alltjemt sin hand på qvinnans axel. — Ni skrattar, Marion, har ni icke fattat mina ord?

— Jag fattar, att ni är en dåre! Ni känner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:42:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/psfersen/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free