Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tretioandra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att se på Österrikiskan och vattenkonsten! Marie Antoinette är mycket älskad af sitt trogna folk... vänta skall ni få höra.
Den gamla qvinnan gick med vacklande steg fram till gatans hörn. Hennes gråsprängda hår hängde ned under den runda hvita mössa hon bar på sitt hufvud och hon skakade det gång efter annan samt skrattade högt och gällt. — Bort med Österrikiskan och hennes anhang!
Förbigående stannade; här och der ur boningshusen framtittade vilda, trotsiga ansigten. Ropet hade ryckt dem ifrån arbetet, man samlade sig kring Marion som en bisvärm, färdig att stingas.
— Ned med Österrikiskan! Bort med skökan och hennes yngel!
Män och qvinnor liksom skälfde af förväntan och längtan att på ett ännu uttryckligare sätt ge luft åt sina känslor. Man röt och skrek. Det var ett litet extra nöje att midt under arbetet öfva sina lungor med några rop, hvilka gata efter gata besvarades, upprepades, och allt uthålligare och våldsammare skreks: — Ned med drottningen, ned med aristokraterna!
— Det är en vacker konsert, sade Marion med glänsande blickar, jag skulle icke vilja höra någon annan musik, när jag från skärselden går in i himmelriket! Ned med aristokraterna!
Derpå vände hon sig till Fredrik Markman och i det hon lade sin hand hårdt på hans axel, hviskade hon: De ha så länge varit våra bödlar, nu är det vår tur! De skola krossas och förintas och han, som störtade Nanette i olyckan, han skall icke undslippa sitt öde!
Med en rörelse, hvari låg en slags vild höghet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
