Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fått insteg hos mig, sedan jag i natt
försport, att Birger drager till Kungs-Lena.
HERTIGINNAN.
Har ej $lin man dig något sagt derom?
ADELHEID.
Nej, ingenting han yttrat. Denna omsorg,
att dölja hvad man ämnar, mig förskräcker.
HERTIGINNAN.
En sällsam oro också jag har kännt,
alltsen rtiin ankomst inom dessa murar.
Hvad jag bör tro, kan tanken icke reda,
och sjelfva bönen, hoppets bästa stöd,
ger intet lugn, som fordom, åt mitt sinne.
ADELHEID.
I menskans lefnad finnas ögonblick,
då hon sin egen varelse ej sjelf begriper;
men sinnesstyrkan dock ej svigta får.
Hvad har du väl att önska?
HERTIGINNAN.
Kanske mer,
än verlden har att gifva. Qvinnan lider
med barnslig undergifvenhet, så länge
hon vet sig vara älskad; men försmådd,
kan hon den minsta motgång icke bära.
Hvad minnet samlat, utaf onda tecken
från fordna dar, får liksom lif på nytt,
och solen, på vår framtids himmel, sjunker.
Säg, mins du ej den sköna morgonstund
då, barn ännu, vi öfver ängen sprungo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
