Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men hvem ligger der?
(Betraktåt Hertiginnan).
Kan jag väl tro till mina Ögbn sätta?
Ja, det är hon! — Utaf étt blidkadt öde
min trohet segerkronan får. — I döden
jag lifvéts njutning bördar.
(Drar sitt svärd och fattar Kristinas hand).
Själ vid själ,
kom, låt oss skynda till de sällas boning!
(Sätter svärdet mot sitt bröst; men då Hertiginnan i
detsamma gör en rörelse, låter han d$t nedsjunka).
Är äfven du bedräglig? — Vill du dröja
på jorden änn’? — Kring bleka kinden sprides
en flyktig rodnad åter — bröstet andas —
Min lycka är förbi! — och hvad jag egt
ett ögonblick, naturen tar tillbaka.
(Faller på ett knä och upplyfter Kristinas hufvud på det
andra).
HERTIGINNAN (med mått röst och
slutna ögon).
Hvem kallar mig? —- Jag känner denna röst.
Det Sigurds stämma var, som vänligt bad:
"’Kristina! — -— Slit dig lös ur stoftets bojor!”
(Blickar upp).
Ja, det är han. Hur herrligt rymden öppnas!
I det oändliga, från vanskligheten,
jag träder in, och nattens skuggor Öy.
(Fantiserande).
O! huru skön är ej dagen som randas?
Så har förut icke soien gått upp!
frisk och behaglig är luften jag andas,
bröstét sig vidgar för kärlek och hopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
