Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGURD.
När uti Slottet går så muntert till,
hvad kan du frukta?
VÄKTAREN.
Skämta ej, min vän!
ty inom kort är midnattsstunden inne.
Jag ej, med hopen, tror den gamla sägen
om Anherrn, som ur grafven träder fram,
då slottets ägare skall dö. Likväl
jag nekar ej, att något måste finnas,
som utaf högre magter tillstånd fått
att nattetid på borgen drifva spel.
SIGURD.
Kanhända du har spöken sett? Berätta!
VÄKTAREN.
Vid tolfte timman ofta jag förnummit,
i tornet här, så tunga, djupa suckar, *
att intet menskligt bröst dem kunnat gjuta.
Just der du står, en vålnad utan hufvud
ur jorden rest sig upp, vid stormens gny,
och, fastän vinden kommit ifrån slätten,
dödsmessor från kapellet nått mitt öra.
(Kyrkmusiken höres åter.)
Der ha vi det! — Nu kan du höra sjelf.
SIGURD (efter att hafva stått en
stund i tysta
betraktel-ser, hvantnder messan
slutats.)
Det är, vid Gud, förunderligt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>