Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om förhållandet mellan psykiatri och hjärnanatomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lokalisationen af vissa funktionellt enhetliga territorier, i alla
händelser synes detta tillvägagångssätt att med giftet som ett
känsligt mikrokemiskt reagens sortera de olika celltyperna vara
vida mer rationellt än styckevis retning eller förstöring af hjärn-
barken i hela dess tjocklek. Skada blott att dessa djurexperi-
ment har en så begränsad tillämplighet i fråga om den mänsk-
liga hjärnbarken.
Betydande forskare hafva fortsatt det experimentella studiet
af nervcellerna och ur detsamma sökt draga slutsatser till för-
mån för vårt vetande om sinnessjukdomarnes substrat. Man
har pröfvat inverkan af olika former af infektion, af hög tempe-
ratur, af svält o. s. v. Man har studerat den kadaverösa de-
kompositionen för att därigenom kunna eliminera det obehöriga.
I en mängd former af sinnessjukdom har hjärnbarken blifvit
undersökt, och ett stort antal förändringar hafva beskrifvits,
afvikelser i nervcellernas storlek och form, förändringar med
afseende på den kromofila substansens fördelning, kärnan och
kärnmembranen, glians förhållande m. m., men det torde tills-
vidare vara omöjligt, att i massan af dessa iakttagelser upp-
täcka någon lagbunden ordning, hvarpå en patologisk anatomi
för sinnessjukdomarne kan grundas. De löften Nissls nyssbe-
rörda publikationer syntes innebära hafva tillsvidare ej kunnat
infrias. Detta beror gifvetvis på följande omständigheter:
1) A ena sidan är vårt vetand-s. om hjärnbarkens normala
anatomi alltjämt så Ofullständig, att vT salna hållpunkter föl-
en anatomisk diagnos.
2) A andra sidan motsvara våra, kunskaper om sinnessjuk
domarne långt ifrån kliniska anspråk. De psykiatriska dia-
gnoserna äro antingen rent symptomatiska (melankoli, mani)
eller ock för generella (mano-melankolisk sinnessjukdom, de-
mentia pnecox). Vi sakna med ett ord enhetliga och skarpt
begränsade sjukdomsbegrepp. Inom hvar och en af dessa
tvenne fenomenserier, den anatomiska och den psykiatriskt-
kliniska, äro vi sålunda i saknad af fixa värden, och vi kunna
därför tillsvidare ej skarpt nog formulera de spörsmål, en fram-
tida forskning har att besvara.
I vår kunskap om det centrala nervsystemets finare bygg-
nad äro vi helt och hållet beroende af den mikrokemiska tek-
niken; är denna vilseledande, är också forskningen på orätt
spår. Jag har förut framhållit ofullständigheten i vår kunskap
om nervcellernas olikhet och utbredningsförhållanden i hjärn-
barken och har hittills blott utgått från den förutsättningen,
att nervcellerna utgöra anatomiska och fysiologiska element af
en fundamental betydelse för alla framtida spörsmål rörande
det centrala nervsystemet. Denna förutsättning synes emeller-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
