Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En relikt från tertiärtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sprang jag omkring som en vilde — med den gamla
yxan i ena handen och en sten i den andra. Ja, jag
gjorde aldrig minsta uppehåll, utom för att få lite
sömn i remnor eller på klipputsprång. Vad tjuren
angick, så blev han tydligt magrare och magrare— han
hade tappat minst flera ton — och han var så nervös,
som en gammal skolmamsell, som inte har blivit gift.
Men när jag kom nära honom och galltjöt eller gick
lös på honom med en lång käpp, så kunde han hoppa
runt som en lättskrämd fölunge och skaka i hela
krop-pep. Och så gav han sig iväg med svans och snabel
stående rakt upp i luften, med huvudet lutande åt ena
sidan och blixtrande onda ögon, och det var rent av
förskräckligt som han svor över mig. Han var ett högst
omoraliskt djur, en mördare och gudshånare.
Men då det led mot slutet höll han upp med allt
detta och började att klaga liksom ett litet barn. Hans
mod var brutet, och han blev som en enda skakande,
bävande hopplös förtvivlan. Han fick emellanåt en
våldsam hjärtklappning och stapplade omkring som en
drucken, och han föll omkull och skrapade av huden
på sina ben. Och ibland blev han trött på att springa
runt. Åh, själva gudarna skulle ha gråtit över honom,
och ni också såväl som varje människa. Det var så
ynkligt, och han var så förfärligt stor, men jag gjorde
mig hård och satte upp farten. Till sist hade jag tagit
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
