Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På tro och loven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
män, som inte hade någon respekt för hans smak, när
det gällde kvinnor.
Det kom inga flera brev från yttervärlden. Sex
släd-laster post hade gått förlorade vid Big Salmon.
Dessutom visste Pentfield att Corry och hans hustru redan
måste ha börjat färden hemåt. De var nu på sin
bröllopsresa — den bröllopsresa, han själv hade drömt
om i två långa enformiga år. Hans läppar krusades
till ett bittert leende, men utom att han var vänligare
än någonsin mot Lashka, lät han icke märka något.
Mars hade gått, och april närmade sig sitt slut, då
Lashka en morgon bad om tillåtelse att resa ett par
miles längre nedåt viken till Siwash Petes stuga.
Pe-tes hustru, som var från Stewart River, hade sänt bud,
att hennes lilla barn var sjukt, och Lashka, som hade
en starkt utpräglad modersinstinkt och ansåg sig själv
för mycket kunnig i allt som angick barnsjukdomar,
lät aldrig ett tillfälle gå sig ur händerna att ta sig
an andra kvinnors barn — kvinnor som voro mera
välsignade än hon var.
Pentfield spände för hundarna och körde nedåt
Bo-nanza med Lashka bak på släden. Det var vår i
luften. Kölden bet icke längre så skarpt som förut, och
fastän marken fortfarande var täckt med snö,
förkunnade vattnets mumlande och risslande, att vintern höll
på att släppa sitt järnhårda grepp. Slädspåret hade
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
