Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På tro och loven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mabel. Hon gjorde en rörelse mot honom, strålande
lycklig, men stannade häpen då han räckte fram
handen. Det hade varit hans avsikt att säga: "Goddag
mrs Hutchinson!" Men hur det nu var, så kunde han
icke få det över sina läppar, och allt han kunde
framstamma var ett "goddag"!
Situationen var fullt ut så stel och tryckande, som
han kunde ha önskat sig. Som naturligt var, förrådde
Mabels hela hållning hur upphetsad hon var, och Dora,
som tydligen hade medtagits som någon slags
fredsmäklare, sade:
— Vad i all världen står på, Lawrence?
Innan Pentfield hann svara, grep Corry honom i
ärmen och drog honom till sidan.
— Hör på, Lawrence, va ska detta betyda? frågade
han dämpat, med en blick på Lashka.
— Jag kan inte inse, att det angår dig på något
sätt, Corry! svarade Pentfield hånfullt.
Men Corry gick rakt på sak.
— Vad har indianskan i din släde att göra? Det
blir en besvärlig historia för mig att bortförklara. Jag
hoppas bara, att den kan bortförklaras. Vem är hon?
Vems squaw är hon?
Nu utdelade Lawrence Pentfield sitt slag mot den
andre, och han gjorde det med en lugn segerstolthet,
På tro och loven — 6 o"|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
