Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645 - Norra Hallands slott och städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Norra Hallands slott och städer.
T
kallas "våra," kan detta ej annorlunda förstås än att de voro
dem pantskrifna för de penningar, hvilka, såsom kändt är, de
i och för deras uppbyggande förskjutit. Slottet låg på en
klippa vid Kungsbacka-fjordens östra strand, omkring 4000
fot från Rolfsåns utlopp. Det uppfördes på egorna af en gård,
tillhörig erkebiskopen i Lund, Jens Grand, och ännu bär ett
hemman i Thorkilstorps by af Hanhals socken namnet Slottet.
Hunehals omnämnes ännu 1328, men har snart derefter utbytts
mot Konungabacka slott, hvilket såsom sådant omnämnes uti
Waldemar Atterdags derstädes år 1366 utfärdade bref. Det
var 1382 af drottning Margareta förpantadt till riddaren Abra-
ham Brodersson för 211 mark silfver. (4) Chytræus Wejanus
(1598) säger, att staden af samma namn varit befästad med
dubbel graf och vall samt att vid staden, på en ganska hög
klippa, varit en stark befästning. Några spår deraf åter-
finnas icke, om ej i namnet "Skansen," å en utanför staden
belägen gård.
Varbergs slott, ehuru grundlagdt samtidigt med Hunehals,
nämnes första gången d. 8 Mars 1305, då grefve Jakob till
norske konungen Hakon afstod sitt grefskap, norra Halland. (5)
Det utgjordes under medeltiden och tills detsamma under
Christian IV:s regering förvandlades till en bastionerad fäst-
ning, af den n. v. borggården, omgifven af murar och vallar.
Bilagda planritning, hvartill originalet finnes i Kgl. Ingeniör-
korpsens arkiv, utvisar fästningen sådan den befanns vid af-
trädandet till Sverige år 1645. En svensk ingeniör-officers
samtida beskrifning öfver de Halländska fästningarne anför
rörande Warbergs : "De tvenne bålverken (bastioner), som vetta
åt landet äro anlagde med kasematter och hvalf; emellan dessa
bålverk är en utböjd kurtin, som hindrar att flyglarne kunna
antäckia (bestryka) hvarandra, så att fästningen på denna (sida)
har föga bättre värn än en fyrhörning med halfva bålverk.
Vid södra sidan emot öppna hafvet förorsakas stora betäckelser
deraf, att verket är högt, flyglarne korta och bålverken hvar-
andra allt för närbelägna. Det södra bålverket, Grå-Munk
kalladt, är för några få år sedan med temligen fast murverk
ånyo uppfördt från grunden, till 52 fots höjd med 10 fots
bottenbredd. Det norra bålverket, Hvita-Munk kalladt, har en
vallmur af 16 fots höjd öfver grafvens vatten, och deruppå en
vall, som jemte bröstvärnet gör 42 fots höjd. Grafven är vid
detta bålverks sigtlinier af olika bredd, dock mästadels af 19
till 25 famnar; hennes djuphet är 3 à 6 fot och hennes höjd
öfver det vanliga sjövattnet 6 fot, hvarföre hon ock kan af-
tappas och göras torr, dock icke väl annorstädes om utanverket
som ligger för svingeln. (se planritningen). Bakom Daniels-
klippan är en stor del af landet såsom ock på samma klippa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
