Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645 - Grefvarne af Norra Halland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Grefvarne af norra Halland.
Glippings död, och domen bekräftades med eds afläggande på
evangelium. Af de anklagade synes endast Peter Jakobsson
samt några af deras barn hafva varit närvarande. (54)
Till följe af denna dom upphäfdes äfven den genom Hinds-
gavl-fördraget de fredlösa medgifna rätt att tillgodonjuta sina
gods i Danmark. Och då konung Håkan äfven för en tid un-
dandrog grefve Jakob sitt beskydd, återstod såväl för honom
som de öfrige fredlösa ej annan utväg än att medelst fribyteri
och strandhugg skaffa sig uppehälle. Från denna tid för-
skrifva sig troligen de flesta våldsbragder från grefve Jakobs
sida, öfver hvilka Erik Menved, såsom svar på konung Håkans
klagoskrift af år 1308, framhåller en blodig lista.
Slottet Hjelm var de fredlöses tillhåll, till dess konung
Erik, år 1306 den 2 Augusti, anföll och raserade denna röfva-
reborg. Grefve Jakob hade dock förut lemnat Hjelm och åter
blifvit tagen till nåder af konung Håkan, som den 2 Maj 1307
i Nidaros utfärdat ett skyddsbref för grefve Jakob "frænda varu
hin kiærazta." (55)
Vi finna honom år 1308 såsom norska konungens man, då
han sattes till höfvidsman öfver det nybyggda Bohus, som ko-
nungen på hans tillrådan låtit anlägga. Ehuru först uppfördt
af träd, emedan kriget mellan konungen och hertig Erik gjorde
en skyndsam förskansning nödvändig, förbyttes det snart till
ett starkt fäste, hvilket bättre än Kungshälla beherrskade
skeppsfarten på Göta-elf.
Rimkrönikans författare önskar derföre öfver grundläggaren
af denna borg, vid hvars murar så mycket svenskt blod flutit :
"den der till rådde att bygga det opp
lön tage han i helvetets pott."
Grefve Jakob lärer hafva gjort fåfänga försök att åter-
vinna Varberg, och afled år 1309 på Bohus, kort innan hertig
Erik genom förräderi lyckades bemäktiga sig detta slott.
Af gods i Halland egde han, utom Herlef i Grimmetons
socken äfven säterierna Jonsered och Struxered i Veddige
socken, med underlydande landbönder, qvarnar och skogar,
hvilka han den 13 April 1300 pantsatte till Henrik Morijn för
500 mark silfver. (56)
Vi hafva meddelat ett utdrag af konung Håkans klago-
skrift till danska konungen rörande de oförrätter, som veder-
farits de under hans beskydd tagna "fredlösa" och vilja här-
vid endast tillägga, att grefve Jakobs enskilda jordbesittningar
i Danmark, Örmislöf. Munkeholm, Klakkerup m. fl., oaktadt
dagtingan i Hindsgafvel, blefvo honom fråntagna. Konung Erik
uppger såsom skäl härtill det våld mot flere af hans under-
såtare, som af grefve Jakob och hans anhang utöfvats. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
