Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645 - Bengt Algotsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Bengt Algotsson.
samt hans broder, herr Bengt Thuresson (Bjelke), och svåger,
väpnaren Sune Håkansson (Läma). De öfriga utgjordes af
hertig Bengts hufvudfiende, erkebiskop Jakob Nielson i Lund,
samt de skånska ridarne : Peder Stigsson (Krogenos) till Krappe-
rup, Nikolaus Åkason till Karsholm, Tuko Galen, (sedan gil-
kare i Skåne), Absalon Åkesson (Thott), Holmger Gregersson
(Krogenos), Johannes Geet, Johannes Eriksson samt Niels och
Johannes Trugotzsöner, troligen söner af Trugot eller Truid
Hasse till Örtofta, hvarjemte svenske väpnaren Nils Magnusson
(Röde) äfven omnämnes. (85)
Det var i Kalmar den 17 Oct. 1356 som hertig Erik Mag-
nusson, under det sjelftagna namnet "Svea och Göta konung
och herre öfver Skåne," utfärdade en uppmaning till Sveriges
innevånare om bistånd emot "vår och kronans fiende och rikets
skademan Benedikter Algotsson." Såsom skäl för dessa an-
klagelser angifvas endast hans stora förläningar. (86)
Anfallet rigtades först mot Warbergs slott, dit hertig Bengt
troligen dragit sig tillbaka, heldst detta fäste då ansågs för ett
af nordens starkaste och ännu icke genom vapenmakt blifvit
intaget. Men då äfven hertig Albrecht af Mecklenburg med
en trupp tyska riddare och lansknektar öfverkommit till Skåne
och förenat sig med de upproriske, insåg hertig Bengt sig
icke kunna motstå öfvermakten, utan sökte sin räddning i
flykten. Belägringen har icke varit långvarig, ty d. 27 Dec.
utfärdar hertig Erik från Warbergs slott de tvenne ofvan an-
gifna förläningsbref, det ena å Skanör och Falsterbo, under 12
års tid, till hertig Albrecht; det andra å södra Halland samt
Bjäre och norra Asbo häraden i Skåne, såsom ärftligt hertig-
döme under svenska kronan, till dennes söner Henrik och
Albrecht. (87)
Konung Magnus gjorde väl ett försök att komma hertig
Bengt till hjelp, men då han, såsom ofvan anförts, ännu d. 28
Okt. var i Stockholm, har han ej hunnit komma Warberg till
undsättning, hvaremot ett stillestånd mellan honom och hertig
Erik afslöts i Lödöse d. 14 Jan. 1357. Vid den slutliga för-
likningen i Jönköping d. 28 April s. å. hvarvid hertig Bengts
fiende, erkebiskopen i Lund, Jakob Nielsen, äfven var när-
varande, afstod konungen till hertig Erik: Finland, södra Hal-
land, Skåne, Blekinge och Småland, med undantag af Finveden.
Konung Magnus förband sig jemväl att aldrig inom sina landa-
mären emottaga herr Bengt Algotsson, hans broder herr Knut
Algotsson och herr Åbjörn Monamsson (Abernus Monamusson)
eller någon annan af herr Bengts anhängare ; ej heller skulle
han tillåta, att de, honom veterligt, samlades eller uppehöllo sig
i Sverige, Norige, Halland eller Skåne. Bröte han deremot,
egde hans löftesmän och öfriga att fiendtligt motsätta sig, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
