Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 Axelssönerna.
fru Anna Jensdotter, var vid herredagen närvarande för att
bevaka sitt enda qvarlefvande barns, "jungfru" Brigittas, arfs-
rätt. Men först flera år efter fru Birgittas död, vid Fredrik
I:stes tillträde af regeringen, erhöll hon godtgörelse för hennes
bedrägeri.
Men striden om fru Birgittas morgongåfva och besittningen
af Hammarstad var ej afslutad. Hon instämdes åter att d. 8
September 1482 möta inför rikets råd i Kalmar, och det var
hennes brorson Jörgen Åkesson, hvilken, såsom förmyndare för
Erengisle Geddas barn, fortsatte rättegången, samt företedde
afskrift af ett morgongåfvo-bref, dat. 1446 den 28 Juli. Fru
Birgitta mötte icke, hvarken personligen eller genom ombud,
men rådet tilldömde henne att under sin lifstid besitta Ham-
marstad, hvarefter det af Erengisle Geddas barn skulle lösas
med 200 rosenobler. Allt annat arfve- eller köpegods till-
dömdes barnen, såvida icke fru Birgitta, inom natt och år, åter-
kom till riket och då kunde försvara sin rätt till desamma
samt förete de bref, hon kunde hafva å dessa gods, och i synner-
het det andra morgongåfvobrefvet, som hon sade sig hafva. (59)
Detta bref, dat. Stockholm in vigilia Apostolorum Petri et
Pauli (29 Juni) 1467, finnes i svenska riksarkivet och är be-
segladt af Erengisle Nilsson (Natt och Dag i längden), herr
Göstaf Karlsson (Gumsehufvud), herr Greger Matsson (Lilja)
herr Nils Ottisson (3:ne björnramar) samt af väpnaren Ottisson,
kyrkoherden i Österhaninge Holge Petersson och herr Olof i
Ostmo, hvilka senares insegel dels äro otydlige, dels bortfallna. (60)
Pergamentsbrefvet är helt och ostunget, hvaraf synes, att det
icke blifvit lagligen upphäfdt eller dödadt, hvilket fordom skedde
genom att med dolken eller daggerten på flere ställen genom-
stinga akten. Öfver en sådan lagåtgärd utställdes jemväl ett
skriftligt bevis, t. ex. "ogillade vi förenämnde bref och genom-
stungo det och dödade, och N. N. sitt gods åter tilldömde." (61)
Derföre innehåller äfven hvarje afskrift eller vidisse af en hand-
ling det intyg, att det förevisade brefvet varit "ostungit och
oskrapadt." Detta gamla bruk, att medelst knifstygn omintet-
göra en afhandling, fortlefver ännu i ett fransyskt ordstäf. (62)
Fru Birgitta blef således i besittning af Hammarstad. Hon
sålde till och med gården jemte sitt öfriga gods i Sverige, med
undantag af mannens arfvejord i Vestergötland, till Sten Sture
och hans hustru, Ingeborg Åkesdotter (Thott), för 10,000
Stockholmska mark, enligt salubref, dat. Stockholm den 17
Januari 1494. Denna försäljning till sjelfva riksföreståndaren
och i strid mot rådets förut anförda dom tarfvar förklaring.
Fru Birgitta hade till Sten Sture öfverlåtit förvaltningen och
uppbörden af Hammarstad samt sina svenska gods. Såsom
säkerhet derföre hade hon tagit införsel i de Halländska gods,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
