Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Åke Axelsson (Thott.)
var gift med riddaren Erik Ottosson. Han var död 1505, men
hon lefde ännu 1509. (71)
Ingeborg Åkesdotter blef 1494 förlofvad med den unge
Hans Sigurdsson, en son till norska drotset Sigurd Jonsson och
grefvinnan Philippa, Hans von Eberstens dotter. Trolofningen
egde rum i borgstugan på Warbergs slott midfastosöndag eller
den 11 Mars 1464, då hennes morgongåfva och giftorätt be-
stämdes. Den förra utgjordes af allt det gods, han egde i
Westergöthland jemte 300 lödige mark, hvarföre Getyske (Giske)
gård och gods i Norge sattes i pant. Utom fästemannen och
modern, voro medbeseglarne : Ivar Vikingsson, prost i Oslo,
Karl Benktson (till Rossared), Germund Benktsson, landsdomare
i norra Halland, Laurens Finkenow (till Hellerup) och Anders
Persson, alla af vapen, jemte borgmästaren i Ny-Warberg,
Hans Vædde, samt byfogden och 6 rådmän.(72) Hans Sigurds-
son afled dock kort derefter eller år 1465 och Ingeborg blef, i
slutet af 1466 eller början af 1467, Sten Sture den äldres maka.
Vi återgifva i bilagorna hans friarebref, adresseradt till hen-
nes fader *).
Den uti Sten Stures bref till fru Märeta namngifna förra
fästeqvinnan, jungfru Agneta, var, såsom förut nämnts, en dotter
af Ivar Axelsson och kusin till Ingeborg Åkesdotter. Betänk-
ligheter synas hafva upstått, att giftermål med aflidna fäste-
qvinnans kusin kunde vara stridande mot kyrkans lag.
Herr Sten synes hafva gjort ett lyckligt val, ty fru Inge-
borg framstår, såväl i tidsenlig fromhet som ock till hjerta och
bildning, såsom en utmärkt qvinna. Rimkrönikan låter, med
anledning af hennes uppförande under slaget på Brunkeberg,
herr Sten säga :
Hvad min hustru gjorde vill jag ej förtiga;
allt fattigt folk i Stockholm lät hon tillsäga
att de skulle alla på slottet gå,
der skulle de kost och allmosa få.
Allmosor nog månde de der fånga,
att oss skulle dess bättre i striden gånga.
Under året 1483, då Sten Sture var borta från Stockholm,
hände det att hennes brorsdotters man, Sten Christiernsson
(Oxenstjerna), i brådskillnad ihjelslog en ansedd borgare. För-
följd af den dödes vänner flydde han till Gråbrödraklostret.
Borgrarne samlades nu för att med våld uttaga dråparen ur
den fridlyste helgedomen. Då fru Ingeborg blef underrättad
om upploppet och dess anledning, skyndade hon från slottet för
*) Sten Stures bref till modern, dat. Nyköping den 6 Oktober (1466)
är aftryckt i Styffes Bidrag till Skandinaviens Historia 3. s. 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
