Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645 - Olof Stigsson (Krognos)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olof Stigsson (Krogenos).
161
Af Axel Pederssons talrika och mäktiga slägt finnes nu-
mera ingen manlig ättling.
OLOF STIGSSON af slägten Krogenos, var son afStig Olofsson
till Bollerup och Barbara Thorkilsdotter (Brahe) från Rennenäs
i södra Halland. Genom sin farmoder, Ellen Axelsdotter (Thott),
var han beslägtad med Erik Åkesson, som var hans faders
kusin och hvilken han efterföljde i höfdingskapet öfver Warberg.
Vi kunna ej med visshet angifva året då han lemnade detta län
men 1492 var Ebbe Munk höfding derstädes. Olof Stigsson
innehade år 1501 Laholm. der hans svärfader riddaren Mauritz
Nilsson Gyllenstjerna varit höfding, men hvilket län, efter
dennes död, intill sistnämnda år förvaltats af enkan "fru Mar-
gareta." Warbergs slott och län hade sålunda, likt ett arfve-
län, varit i Thottska slägten under nära ett århundrade.
Första gång vi funnit "velbyrdig Svend" Olof Stigson om-
nämnd, är uti ett tingsvittne af 1469. (95) Fadern hade aflidit
då sonen ännu var minderårig, och det är kändt att modern
var enka 1461. Så snart han kommit till myndig ålder såg
han sig nödsakad att medelst rättegångar söka återvinna
jordagods, hvartill han egde arfsanspråk eller hvilka under
hans minderårighet blifvit honom fråntagna. Förefintliga hand-
lingar intyga, att han sålunda återvunnit flere gårdar samt i
dem blifvit införd. En sådan "införsel" såsom egare, verkställ-
des af s. k. ridemän. Den nye egarn infördes i stugan, sattes
på gafvelbänken, husbondens plats, då gårdens nycklar till ho-
nom öfverlemnades, och gjordes han sålunda "fullmäktig" öfver
hus och grund. (96) Vid Olof Stigssons införsel i några gårdar
en del af farmoderns arfslott som hans slägtingar, Ivar
Axelsson och Benkt Åkesson, år 1486 förklarats skyldiga att till
honom afträda, hade dessa äfven ådömts utbetala skadeersätt-
ning, kost och täring åt åboarne samt konungens bötesandel.
"Ridemännen," häradstings-sakhöraren i Willands härad," Jes
Persson, riddaren Pål Laxman till Wallen, då höfding på Söl-
vitsborg, Axel Brahe till Widtsköfle, Nils Brahe till Wanås
samt väpnarne Johan Molteke till Ljungby och Erik Ugerup,
begåfvo sig till svarandernas "brofielle"*) och yrkade hvad
Olof Stigssons "ridebref" **) utvisade.(97)
Uppläsandet af en stämning eller dom vid en adelsmans
port eller vindbrygga, var det lagenliga sättet för dylika hand-
*) brofielle, af gl. dsk. fiæl (Skåne lagen), gl. svsk. fial (Östg. lagen),
bräde, tilja.
**) Ridemännen voro en nämnd af adeliga personer, som verkställde
qvarstad, dömde i rågångstvister, verkställde "införsel" eller öfverlemnande
af tilldömd fastighet o. s. v. då målet rörde adelsman. "Ridebref" kallades
ridemännens utslag, och kunde endast vid rättaretinget eller inför konun-
gen öfverklagas. (Rosenvinge, Danske Domme).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
