Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 Henrik Krummedig.
afreste prins Christian med sin svit från Norge, landsteg den
16 i Warberg och begaf sig derifrån till Gottorp. Huruvida
Krummedig varit prinsen följaktig på denna resa är ej kändt,
men den 30 November var han åter i Malmö. Han begaf sig
derifrån till sin gård Månstorp i Skåne, hvarest han i början
af 1530 insjuknade och afled i slutet af Mars månad, omkring
70 år gammal. Han begrofs, enligt sin yttrade önskan, i
Östra-Grefvie sockenkyrka.
Henrik Krummedig kan med skäl räknas bland sin tids
utmärktaste personligheter. Från sitt 25:te år beklädd med
rikets högsta värdigheter och anförtrodd de mest olikartade
värf: rådsherrens, underhandlarens, krigarens och sakförarens,
var han sitt åtagande alltid vuxen och besegrade ofta de
största svårigheter, ehuru han mången gång lät ändamålet
helga medlen.
Han var gift med Anna Rud, en dotter af riksrådet Jörgen
Rud till Thureby samt Kerstin Eriksdotter Rosenkrantz, som
dog 1509. Giftermålet egde rum 1493, ty den 26 Jan. s. å.
utgaf kaniken Gunnar i Trondhjem en förklaring, att han
mottagit påfven Alexander den 6:tes medgifvande till deras
giftermål. De voro nemligen beslägtade i tredje och fjerde
led, och enligt katholska kyrkolagen erfordrades för dylika
äktenskap påfvens särskildta tillåtelse. Som enka lefde Anna
Rud på sina gods, Wallen och Månstorp, på hvilket sednare
hon i början af år 1536 afsomnade. Detta upplyses af hennes
syster Elisabeths, nunna i Mariager kloster på Jutland, skrif-
velse den 25 Mars s. å., hvari hon tackar systerdottern, Sophie
Krummedig, för de till klostret gifna 30 mark själagåfvor efter
Anna Ruds död. Dylika skänker, som vanligen användes till
själamessors hållande, voro den tiden ganska vanliga, fastän
de icke alltid begagnades för ändamålet. Efter Krummedigs
död erhöll förenämnda nunna äfven 20 mark från enkan, men
hälften deraf använde hon att derför köpa "tyskt öl och hvete-
bröd att utdela bland nunnorne," hvilket hon i ett bref till
systern omtalar. (28) En mängd bref, vexlade mellan Anna
Rud och hennes familj samt fogdar, förefinnas, af hvilka vi
vid Wallens beskrifning anfört några *).
Fru Anna var en sann typ af en medeltidens borgfru.
Att hon icke saknat personligt mod derom vittnar att Krum-
medig lät henne qvarblifva på det af fienderna hotade Bohus.
Och att han till hennes omtanka rörande slottets försvar hyst
fullt förtroende, intygas af skrifvelsen till henne, dat. den 30
Juli 1502. "Beder jag dig kära hustru, att du ser väl till
slottet (Bohus) med din fader och fogdarne, som du vet att
*) Halländska Herregårdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
