Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans Holk. 213
allmosa af godt folk, som dermed vilja komma till hjelp."
Christian III utfärdade fredagen efter heliga tre konungars
dag 1552 den första fattigvårdsstadga, som dock egentligen
endast satte tiggeriet i system. Hvarje socken ålades att un-
derhålla de fattiga, som der voro födda eller der tillbragt sin
mesta tid ; men, om socknen deraf för mycket betungades, egde
sockenpresten rätt att gifva de behöfvande "bref att gå ikring"
inom häradet. Skulle detta af de priviligierade tiggarne äfven
för mycket anlitas, tillkom det länsherren att gifva bref till
kringgång inom länet. En art opriviligierade tiggare, " Thattere"
började nu äfven att hemsöka landet, ja, till och med i horder
af 40 à 50 personer. Såväl 1554 som 1561 utfärdades stränga
befallningar att fasttaga och bortvisa dem ur riket. De för-
klarades fredlösa, så att en hvar hade rätt "att straffa dem pr
deras lif och gods," och konung Fredrik II hotar, i bref af
den 18 Nov. 1561, den höfding, som icke ställer sig föreskriften
till efterföljd, med förlusten af sitt innehafvande län.(13)
År 1563 utbröt det nordiska sjuårskriget, lika olycks-
bringande för länet som dess höfding, detta krig, hvars lösen
var mord och brand och hvars högsta stridskonst var här-
jande sköflingståg på fiendens område. Snart efter sin thron-
bestigning väcktes hos Fredrik II planen att under sin spira
återförena nordens tredje rike, och striden gällde således icke
blott de trenne kronorna i vapenskölden. Skrifvelser ut-
färdades till svenska adelsmän med uppmaningar att sluta sig
till Danmark, och rustningarne bedrefvos med ifver. Redan i
April 1563 hade konung Erik erhållit underrättelse, "att de
danske hafva deras skeppsflotta redo och en väldig krigsmakt
samlad vid den tyske gränsen". (14) Men dess oaktadt, och
fastän hans sändebud på väg till Tyskland sedan Februari
qvarhållits i Köpenhamn, lät han dock af konung Fredrik in-
vagga sig i säkerhet. Han skrifver den 29 April till Nils
Karlsson, att han i går hade bref från konung Fredrik och att
denne "gerna ville att de tvistiga saker, som rikena emellan hafva
varit, skulle nu utaf begge rikenas tillskickade gode män ran-
sakade och i vänlighet afhandlade varda," samt tillägger : så
kunna "vi deraf icke synnerligen förmärka att han på denna
tid något fiendtligt skulle hafva uti sinnet mot oss att före-
taga." (15) Att konung Erik satte tro till sin kusins vänskaps-
försäkringar, synes deraf, att han under April och Maj hufvud-
sakligen var sysselsatt med brudskattens indrifvande och an-
ordningarne i och för afhämtandet af sin tilltänkta brud.
Ja, ännu den 6 Juni, synes han, ehuru dessförinnan åtskilliga
varningar ingått, vara tveksam med hänseende till konung
Fredriks fiendtliga afsigter. Han skrifver s. d. till Werner
Slatte och Joan Skrifver: "och efter man hörer underlige och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
