Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Charles de Mornay.
utbrottet af kriget med Danmark under sommaren 1563 åter–
kallades Mornay och erhöll den 7 Oktober befäl öfver små-
ländska knektarne.(92)
Vi hafva redan omnämnt hans deltagande i årets krigs-
händelser. Det är kändt, att Mornay med sin härafdelning
först mot slutet af belägringen anlände till Halmstad och der-
igenom ådrog sig konungens misshag (93), men dessoaktadt ut-
nämndes han, då konungen lemnade Halmstad, till befälhafvare
öfver belägringsarméen. Om belägringens misslyckande i någon
mån varit beroende af Mornays bortovaro, var konung Erik
sjelf härtill vållande. Under tåget från Jönköping erhöll han
den 16 Oktober i Gislaved befallning att med större delen af
sin afdelning draga till Göinge härad samt att först söka
förmå allmogen att hylla konungen, men, om detta ej lyckades,
härja landet och derefter, söder om Nissan, begifva sig till
Halmstad. (94) Men 6 dagar derefter och då högqvarteret var
i Långaryd, omkring 31/2 mil söder om Gislaved, gaf konun-
gen kontraorder, uppmanande Mornay att skynda till Halmstad.
När och hvar ilbudet nått honom eller när han hunnit till
Halmstad, är ej kändt, men väl att 300 skottska och 100 sven-
ska ryttare antagligen Mornays förtrupp den 31 Oktober
eller 6 dagar före konungens afresa voro på väg från Knäred
till Halmstad. (95)
Den olyckliga utgången af träffningen vid Mared, hvarest
Mornay för första gången uppträdde såsom svensk öfverbefäl-
hafvare, kan icke i någon mån läggas honom till last. Tvärtom
erkännes, till och med af sakkunniga danska författare, såväl
det taktiskt riktiga i svenska truppernas uppställning som fält-
herrens mod. (96) Men deremot har den rapport, som han, an-
tingen muntligen eller skriftligen, deröfver afgifvit till konungen,
icke varit fullt sanningsenlig, helst om man får antaga, att
uppgifterna i konungens skrifvelse till Riksens Ständer, dat.
Orrholmen den 23 November, derpå grundat sig. Uti sitt bref
till Mornay, dat. Walla den 2 December, säger konungen sig
hafva förnummit, att förlusten af folk, artilleri m. m. varit
"fast mera och högre än hvad J för oss senast berättade,"
tilläggande : "derföre är ock väl rätt och tillbörligt, att J läg-
gen eder all flit och vinn derom, att oss måtte deremot igen
något gagn göras, fienden till afbräck och skada. Och när så
sker, så kunne vi veta att J menen oss godt." (97)
Mornay erhöll också konungens förordnande, dat. Stock-
holm den 12 December, att vara befälhafvare öfver de trupper,
"som skola akta på gränsen." (98) Men "han gjorde intet der-
till utan begaf sig up åt landet," hvarföre också konungen den
30 December befaller Nils Pedersson på Holma att i hans ställe
göra infall i Halland eller Skåne. (99) Men alla bevis saknas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
