Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Hack Ulfstand .
En redan i tryck uttalad gissning synes sannolik, att dottern,
i och för någon kärleksförbindelse, hvartill föräldrarne ej velat
samtycka, med den på Bramslykke boende ömsinta fasterns
hjelp, på förutnämnda sätt, sökt undandraga sig föräldrarnes
makt. Dotterns öde liksom hennes namn är ej kändt, och
saken blef nedtystad. (95)
Men endast några år derefter var det den sonliga pie-
teten, som förmådde honom att åter uppträda till skydd för
grafvarnas frid. Stenen, som täckte hans farfader Greger
Ibssons graf i Lunds domkyrka, hade blifvit borttagen och
kommit i Biskop Nils Hvids ego. Denne föregaf såsom ursäkt
att han köpt stenen, omedveten, att den legat på herr Gregers
eller någon annans graf. Då konung Fredrik dels egenhändigt
tillskref herr Hack, dels genom höfdingarne lät anmoda de
öfriga slägtingarne, "att de allt missförstånd och ogunst, som
de för förenämnde sak fattat och företagit hafva mot mäster
Nils Hvid, ville efterlåta och öfvergifva samt vara hans vänner
och ingen vidare missgunst honom fördenskuld tillräkna ;"
så fick saken dervid bero, helst grafstenen återfått sin förra
plats. (96) Slägtingarne såväl som det allmänna omdömet erkände
dock icke biskopens oskuld, och en nidvisa, som i 93 versar
beskref hans delaktighet i dådet, sjöngs den tiden i Skåne.
För att visa, huru smädeskrifvare då bestraffades, vilja vi
omnämna författarens öde. Mäster Jakob Nilsson, sockenprest
i Skurup i Skåne, hade redan en gång förut uppträdt såsom
smädeskrifvare emot Henrik Brahe till Vidsköfle, och derföre
dömts sitt pastorat förlustig. Då han nu blef åter känd som
författare till nidvisan öfver Hvid, erhöll stifts-länsmannen Corfitz
Viffert i Januari 1586 konungens befallning att låta häkta
mäster Jakob och föra honom till Köpenhamn, "på det att
denne icke skall undgå sitt tillbörliga straff och andra af hans
exempel kunna hafva tillbörlig leda och afsky för sådana skänd-
skrifter." Undersökningen uppdrogs åt biskopen i Seeland och
åt "Doctoribus, Magistris oc menige Professoribus" vid univer-
sitetet, hvilken andelige domstol den 11 Mars afkunnade det
utslag: att han skulle från prestembetet afsättas och räknas
för "oordinerad." Mäster Jakobs svar på biskop Hvids klago-
skrift innehåller: att han en dag, efter att i 7 timmars tid
hafva druckit hos en borgare i Lund, sjungit några versar af
visan om grafstenens borttagade af Bispen, en gerning, som
han icke trodde denne kunna förneka ; att han väl skrifvit
visan, dock icke de versar, som Christoffer Valkendorf för
honom uppläst och hvilka han bedyrade sig aldrig förut hafva
hört; att han en gång, i sällskap med Hack Ulfstands släg-
tingar, Henrik Brahe och Åke Ugerup, deltagit i ett tumult
utanför biskopens port; samt att han sistlidne juldag icke helsat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
