Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645 - Mogens Gyldenstierne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 Mogens Gyldenstierne.
MOGENS GYLDENSTIERNE var en son af Mogens Mogensson
Gyldenstierne till Bjersgård och Hella Ulfeld, dotter till Ebbe
Ulfeld till Svenstorp. Vi hafva om honom ingenting att anföra,
förr än han, såsom höfding på Warberg, förvärfvade sig en
sorglig ryktbarhet, hvarföre vi här nedan skola redogöra.
Under det pågående kriget var staden Warberg d. 22 Sep-
tember 1611 skådeplatsen för ett triumftåg. Triumfatorn var
Knut Brahe, hvilken jemte Ulrik Sandbierg med 2 fanor ryt-
tare stodo på gränsbevakning i norra Halland och der lyckats
att slå en svensk afdelning, som från Elfsborg begifvit sig på
plundringståg. Vi låta Knut Brahe berätta. Vårt intåg i War-
berg egde rum på följande sätt först redo 3 af våra ryttare,
derefter en pojke, som kunde slå trumma. Han förde på hvarje
sida af hästen en eröfrad svensk trumma och slog derpå liksom
på pukor samt efterföljdes af några fångar till häst och sam-
manbundna. Sedan kommo 3 ryttare med de 3 eröfrade fa-
norna och derefter den svenske befälhafvaren, (skjuten i högra
armen och sårad i hufvudet) ridande mellan Ulrik och mig samt
slutligen våra löjtnanter, herremän samt manskapet. (33)
Den 25 Januari 1612 tågade Christan IV från Warberg i
spetsen for hertigens af Lüneburg tyska ryttare och knektar
samt 3 halländska, jutska och fyenska fanor för att eröfra
Gullberg och Elfsborg. Då detta misslyckades, vände han sig
till Westergötland, brände Ny- och Gammal-Lödöse, Gräfsnäs
och Skara samt härjade "en landsträcka så stor som Seeland
är stor till"; (34) ja, de brända gårdarnes antal uppgifves ända
till 3000. (35) Vid underrättelsen om Skaras brand hölls på fast-
lags-söndagen en allmän tacksägelsefest i Warbergs kyrkor.
Men snart fingo stadens innevånare ett större skäl att sjunga
litanior.
Svenskarne utöfvade samtidigt med konung Christians härj-
ningar i Westergötland vedergällningsrätten i de obevakade,
danska gränsorterna. Den unge hertig Gustaf Adolf inföll i
Skåne, brände staden Wä och 24 socknar, och för att begagna
Karl IX:s egna ord, "grasserade, sköflade, brände och ihjelslog all-
deles efter vår egen vilja".(36) Fältmarskalken Jesper Cruus ryckte
från Westergötland in i Halland och uppbrände Warbergs stad
och kyrka och allt intill fästningens eller "slottets port" samt
dödade och tillfångatog 200 borgare. Detta skedde, enligt en
samtidas uppgift, natten till d. 4 Februari *), och svenskarne
*) Den dsk. brefskrifvaren, då prest i Warberg, uppgifver dagen till
d. 4 Februari, men detta är en misskrifning; ty den 25 Januari marsche-
rade Christian IV från Warberg och var d. 31 i Ny-Lödöse, drog derifrån
till Skara samt var d. 14-15 Februari åter på Bohus ("Sjællændske" och
"Norske Tegnelser"; Dsk. Geh. Ark.) Skaras brand har således inträffat
inom första hälften af Februari, men underrättelsen derom har icke hunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
