Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mogens Gyldenstierne. 281
ter Kleinschmidt och Heinrich Vefer, infunnit sig, sade han : "J
skolen gå hän och taga Christen Skrifvare från väfvarestugan
och föra honom till redesvennernas kammare *), ty han måste
hädanefter bättre förvaras". Så gaf han Mats Rasmusson en
skjorta och befallte, att Christen icke skulle hafva på sin kropp
mer än denna skjorta och dermed skulle han gå i fängelset.
Då vi kommo in i väfvarestugan och Mats Rasmusson aflemnat
skjortan, reste Christen sig upp i sängen och ropade : "Herre
Gud, hvad betyder detta?" Mats Rasmusson svarade: "Du må
icke förtänka oss detta, slottsherren hafver befallt, att du skall
i ett annat fängelse". Då ropade Christen: "Gud bättre mig,
Gud bättre mig, hvad har jag icke fått månget ett ondt slag
af honom ; desto värre att han icke slog mig död!" (Han hade
i många år varit Mogens Gyldenstiernes småsven). Då tog
Christen nattmössan mellan händerna och satt länge gråtande
och jemrande. En af soldaterna, Heinrich Vefer, sade då till
mig : "Vaktmästare, han har bref under armen!" Härpå sade
jag : Christen, hafven J bref, så gif mig dem, J hafven ändå
intet godt deraf; men han svarade: "Jag har inga bref". Då
Mogens Gyldenstierne, som stod utanför dörren, hörde detta,
kom han in, och då Christen äfven nekande besvarade hans
fråga, befallte Mogens Gyldenstierne : "tag af skjortan!" Chri-
sten lydde, i det han ropade : "Ja, ja, skall jag svida, skall det
svida flere än jag ! Brefven föllo då på golfvet och jag upp-
tog och lemnade dem till Mogens Gyldenstierne, som derefter
aflägsnade sig.
Derefter sade Mats Rasmusson: "Vi få nu gå hän på rede-
svennernas kammare". Och då stod Christen opp och följde
med oss i bara skjortan öfver gården ; ty det var befaldt, att
han icke fick hafva mera på sig, så framt vi icke ville sitta i
hans ställe. Vi lemnade nu fängelset. Soldaterna gingo åter
till vakten och vi till frustugan **). Mogens Gyldenstierne sade
då till oss : "Kom, vi skola gå till hans förra fängelse och se
hvad han har till bästa". I hans kläder funnos några nycklar,
bland hvilka en, som passade till ett skrin. Gyldenstierne öpp-
nade det och tog derur några papper, hvarefter han frågade,
om jag hade mitt signet att försegla skrinet med, men jag sva-
rade: "det göres nu icke behof". De gingo derpå åter till fru-
stugan, men jag till min kasern".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
