Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivar Krabbe. 287
kouungens utskickade att köpa bräder och timmer på de hal-
ländska marknaderna uppköpa allt hvad af mogna enebär, som
kunde erhållas och sända till provianthuset i Köpenhamn; att
sända en eller två ostar till konungens köksmästare, att låta
slagta hvart 10:de ollonsvin, som intagits och fetats på kronans
skogar, och sända dem jemte "småmaten" m. m. till Köpen-
hamn.(55) Ja, konungarne ansågo det icke under sin värdighet
att vid större gästabud, t. ex. vid kröningshögtidligheter och
då den kungliga fataburen icke var tillräckligt försedd, från
städerna låna tennfat och tenntalrikar, saltkar, ljusstakar,duk-
tyg o. d. samt af adeln deras kockar.(5 ,)
Men äfven länsherrarnes och riksrådens fruar anlitades per-
sonligen, då konungen af deras hjelp var i behof. Så anmoda-
des fru Anna, Henrik Krummedigs hustru, att begifva sig till
Malmö slott "for att drage vort kongelige gemak der vi selv
ligge skole, med silkesperlagen och flamske klæder"; och Ivar
Krabbes hustru, fru Karin, fick bref att med anledning af kron-
prins Christians (V) biläger år 1634, "draga de gemak, hvaruti
de svenska sändebuden skulle herbergeras".(57) De till drag-
ningen erforderliga kläder fingo de goda fruarne äfven med-
taga, men voro, såsom belöning för sin möda, sjelfskrifna gä-
ster under de pågående högtidligheterna.
Sättet för en dylik dragning belyses af det ännu i Halland
brukliga beklädandet af ryggås-stugornas väggar. "Drätten"
motsvarar der tapeten, och "hängklädet eller bonaden" tape-
tens bård. Den förra är så bred och lång, att den betäcker
stugans vägg, den sednare, 1/2 à 3/4 aln bred, drages långs
taklisten. De äro af linne, utsydda med blommor och arabe-
sker i blått eller rödt, fastän icke så kostbart eller prydligt
virkade, som deras norrmanniska uranor från 11:te århundra-
det "les tapisseries de Bayeux". Snart komma de halländska
"drätter och bonader" äfven att tillhöra traditionen, ty under
detta århundrade hafva inga dylika tillverkats, och några ryggås-
stugor uppföras icke mera. Men ännu i 16:de århundradet
hörde dylika tapeter till den adliga jungfruns utstyrsel, och
förutnämnde Olof Stigsson (pag. 163) gaf sin dotter i hemgift :
"ett par silkes-sperlagen, 2 röde og 2 blå drætter omkring hen-
des Fruestue samt ett sydt boned, 4 bänkedyner og nödige
bänkekläden till Borgstuen"*).
Christian IV sökte genom åtskilliga förordningar att inskränka
den lyx och det öfverflöd, som härvid rådde, ty uti § 27 af
recessen år 1615 stadgas: att vid bröllop "ingen dragning fick
*) Äfven i Sverige hörde detta till en bruds utstyrsel. Mechtild,
Claus Platas dotter och gift med Åke Jönsson (Skåning), fick "en nyan
bonadh med underdräkt, 100 alnar lång". (Prgmbrf i Riks-Ark.)
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
