Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hallands Kloster - Asylum eller Åhs-Kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Asylum eller åhs Kloster.
gång, som i norr begränsas af Wiske å. Grundläggarne synes
härvid hafva erinrat sig den helige Bernardi ord: "I dalarne
är fruktbarhet, der frodas örterna, der växa fulla ax, der skör-
dar man hundradefallt. Der plantas hvarest vattendragen flyta,
ty der är den andeliga nådens fullhet. Vid denna ort låt oss
stanna, på det vi icke må förtorka och icke beröras af hvarje
vindkast" *).
Stället för klostrets anläggande var väl valdt. Jordmånen
var bördig (till klostergårdens värde kan man sluta, då den
deraf bildade kungsgården har en areal af omkring 600 tunne-
land, hvaraf två tredjedelar nu äro odlade), och den närbelägna
Wiske-ån erbjöd vid dess utlopp i klosterfjorden, t. ex. vid den
fordna staden Ärnäs, god ankarplats för 12 à 13 fot djupgående
fartyg, samt egde derjemte ett af de rikaste laxfisken i Hal-
land. Väl hade Gudhems kloster del deri, men munkarne i
Åhs tillvällade sig dess andel, och ehuru såväl konung Erik
(
halte och läspe) som ock Birger Jarl upprepade gånger ålaggt
dem att borttaga sina fiskedon, fästade de lika litet afseende
på de svenska regenternas befallningar som på de fromma nun-
nornas rättigheter. Detta intygades år 1313 af Orm Gydesson,
hvilken jemte sina 2:ne bröder då varit närvarande. (5)
De klostret tillhöriga gårdar, hvilka af landtbönder inne-
hades, kunna icke till antalet uppgifvas. Men enligt en, bland
bilagorna aftryckt, handling synes, att de i norra Halland be-
lägna klostergodset, hvilket 1536 till kronan indrogs, utgjordes
af 32 gårdar och ett laxfiske, af hvilka erlades ett årligt land-
gille af 177 lispund smör och 21 skillingar. Dessutom inneha-
des 10 gårdar, enligt konungens medgifvande, af den sista ab-
boten, hvarjemte klostret egde flere gårdar i södra Halland och
ett hus i Ny-Warberg.
Innan vi framlägga våra anteckningar rörande klostret och
dess abbotar, gå vi att redogöra för Cistercienser-orden och
dess klosterstadga.
Denna orden, ehuru utgången från Benedictinerna, erhöll
år 1118 sin fullständiga organisation genom den då fastställda
charta caritatis eller stadga för dessa klosters styrelse m. m.
Här bestämmes först de yngre klostrens förhållande till de äl-
dre, döttrarnes till modern. Citeaux eller Cistercium är ordens
öfverhufvud, derefter följa i rang de 5 äldsta döttrarne, af hvilka
Clairveaux eller Clarevallis var moder och mormoder för de
skandinaviska, och sålunda stod i spetsen för dem. Ett sådant
öfvervälde förvärfvades af det kloster, som till ett nybildadt
sändt en abbot och 12 munkar, en bild af frälsaren och hans
lärjungar. På det att klosterordningen genast kunde efterlef-
*) Bernardi, Sermones. Basiliæ 1566 p. 102.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
