Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hallands Kloster - Asylum eller Åhs-Kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asylum eller Åhs Kloster. 297
tet i kyrkan. Var han prest invigdes hans prestkrona till munk-
krona *), men var han lekman blef hans hufvnd, genom sång-
mästarens och sakristanens hjelp, försedd med den sednare, d.
v. s. att håret afklipptes öfver hjessan, så att blott en krans
kring nedre delen af hufvudet återstod. Derefter gick han till
priorns stol i choret att göra "profess" eller uppläsa kloster-
löftet. Hade novismästaren under pröfvoåret icke kunnat bi-
bringa honom innanläsningsfärdighet, måste denne förestafva
löftet. Denna skriftligt uppsatta akt öfverlemnades derefter till
den framför altaret stående abboten. Sedan böner och sånger
slutats, helsade novisen, medelst den kyrkliga nig-bugningen, ab-
boten, priorn och bröderna, samt knäböjde derefter framför al-
tarets trappsteg. Abboten, med abbots-stafven i handen, fram-
trädde och uppreste honom samt invigde munkhättan.
Novisdrägten afkläddes honom och han ifördes munkkå-
an, hättan och scapularium, ett tygstycke, i likhet med våra
messhakar men smalare, hvars ena hälft betäckte bröstet och den
andra ryggen. Under denna ceremoni upplästes passande bi-
belspråk af de vid akten officierande munkarne, liksom vid våra
prestvigningar.
Han är nu munk och för alltid bunden vid sin orden samt
i de flesta fall vid klostret, hvars murar skilja honom från hela
den yttre verlden. Men han är också enligt den helige Ber-
nardi ord i sina præceptis Cap. 23: professor et amator Dei,
angellis similis, hominibus dissimilis (Guds bekännare och dyr-
kare, englarne lik, menniskorne olik).
Hvardagslifvet inom ett Cistercienserkloster var utstakadt
af de canoniska timmarne eller gudstjenst-tiderna. Dessa bör-
jades tidigt och straxt efter uppstigandet med ottesången, då
laudes afsjöngos. Derefter följde med korta mellantider prim,
terz och messan. Sext hölls vid middagstiden, non på efter-
middagen och vesper eller aftonsången om qvällen samt något
derefter complet, som afslutade dagens andaktsöfningar. Men
under arbetsdagarne och serdeles under sommaren, voro de ar-
betande endast skyldiga att bevista ottesång, prim, messa och
complet. Öfriga andaktsstunder kunde äfven hållas utom klo-
stret, hvilket var nödvändigt för att icke allt för ofta afbryta
arbetet på fältet. Under slåttern och vid fårklippningen lästes
också messan på en tidigare timma.
*) Prestens krona eller tonsur var mindre än munkens. Denna "kronas"
eller tonsurens betydelse, förklaras af den bön, som ännu efter investituren
läses: Allsmäktige, evige Gud! förbarma dig öfver våra synder och rena
dessa dina tjenare från den verldsliga klädnadens träldom, på det de, ge-
nom afläggandet af den verldsliga drägtens skymf, må vinna din nåd; på
det de, derigenom att vi låta dem på hufvudet bära bilden af din törne-
krona, må genom din kraft förvärfva den eviga arfvedelen i hjertat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
