Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hallands Kloster - Asylum eller Åhs-Kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asylum eller Åhs Kloster. 301
daktsöfningar, och söckendagarne blott i ottesången, samt voro
att likna vid klostrets arbetsbin. Deras föreståndare var hof-
mästaren, också en laicus, och under honom stod hospice-
mästaren (hospitularius grangia). Derefter följde oxdrän-
garne (fratres bubulci), fårherdarne (
fratres ovium) o. S. V.
För de på aflägsnare afvelsgårdar (grangia) boende conversers
andeliga väl sörjde en dertill lämplig munk, conversmästa-
ren, som äfven var deras biktfader.
Ordensdrägten var en ljusgrå, sid rock af groft tyg samt
svart scapulier och hätta. Conversernas drägt var brun, men
dem tilläts att bära byxor, hvilka endast af munkarne fingo be-
gagnas, då de skulle rida. Äfven medgafs åt smederna bruket
af skjorta liksom åt formännen och fiskrarne begagnandet af
vantar, hvilka plagg voro förbjudna för munkarne. (6)
Man har sagt, att cistercienserna utgjorde en sammansätt-
ning af jordbrukare, handtverkare och asceter. Det sista gällde
dock blott den första tiden, vare sig det första seklet efter or-
dens stiftelse eller måhända en ännu kortare tidrymd. Väl
föreskrefs i charta caritatis att klostren icke fingo såsom gåfva
emottaga eller ega jordegendomar, af hvilka landgille eller af-
gälder erlades, utan att munkar och converser sjelf skulle odla
klostrets jord. Men att afsäga sig penningar och jordagods,
hvilka fromma troende, under lifstiden eller på dödsbädden,
skänkte till conventet för att blifva delaktige af dess öfverflöd
på goda gerningar eller genom själamessor vinna förkortning
af skärselden, hade röjt en lika stor brist på kristlig kärlek
som på nödig omtanka rörande klostrets bästa.
Vi hafva redan, genom förteckningen på Asylums jordagods,
redogjort för klostrets ekonomiska ställning och öfvergå till
dess historia, fastän densamma kommer att blifva lika torr som
de skinnbref, ifrån hvilka den häintats.
Hvitfelt säger, att biskop Waldemar i Slesvig, en son af
konung Knut (
Magnusson) V:te, gifvit gods till kyrkor och klo-
ster, bland hvilka också Åhs nämnes, samt att detta skett före
bispens 14-åriga fångenskap och således före 1192. Detta är
ett misstag, ty, såsom vi redan visat, grundades detta kloster
först år 1194. Att han gifvit betydliga jordagods dertill, är
emellertid bevisligt, och man skulle våga antaga, att detta skett
såsom "ingift" eller då han efter 1209 blef munk härstädes, så-
vida icke flere författare förklarat, att han år 1236 aflidit i
klostret Loccum uti Hannover. (7) Uti bref till Ivar Krabbe
den 27 Oktober 1636 befaller Christian IV, att de omkring Åhs
kloster liggande gårdar, som kallas "Kong Valdemars indgift",
och hvilka hitintills endast gifvit half skatt, hädanefter, när
någon skatt påbjudes, skola gifva lika med andra gårdar. (8)
Ingen af konungarne med namnet Valdemar eller deras söner
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
