- Project Runeberg -  Stycken av Livets Ord /
121

(1930) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

DEN 26 APEIL.
Mark. 9: 24. Herre, jag tror; hjälp min otro.

Det gives en slags otro sådan som den här omtalade
mannens, vilken icke kommer därav, att själen icke vill tro,
utan därav att hon för sin ovärdighets skull icke vågar
eller förmår tro. Detsamma se vi ock på lärjungarna vid
Kristi död. De föllo visserligen uti sådan otro, att de gåvo
allt förlorat och tänkte, att det nu var ute med Kristus och
allt hans verk. Dock var mellan dem och fienderna en stor
åtskillnad. Ty att lärjungarna falla i otro, det kommer icke
därav, att de äro fientliga mot Herren, utan därav, att de
för bävans skull icke förmå att tro. Vilket ock är
förhållandet med alla dem, som i sin syndanöd stå där och se efter
Jesus och förmå icke att tro. Gud vet, huru gärna de ville
tro. Men deras samvete, som är förtyngt av synden, ligger
dem i vägen, så att de icke förmå det. Sådant kan man även
se därav, att de prisa dem lyckliga, som tro, vilket de ju
icke skulle göra, om de icke gärna själva ville tro utan vore
fientliga emot tron såsom fariséerna.

För den skull bör man flitigt märka, huru Herren
Jesus förhåller sig, där han ser sådan otro. När lärjungarna
efter Kristi död voro församlade i sin otro, då skyndade han
efter sin uppståndelse till och uppsökte dem, på det han åter
måtte hjälpa dem till tron. Och där gjorde han allt för att
övertyga dem, att han ändå var uppstånden. När de nu sågo
honom, gladdes de övermåttan, vilket visar, att de dock icke
hade något emot att tro på honom, om de än icke förmådde
det. Detsamma ser man även i hans förhållande till Tomas.
Denne arme lärjunge hade fastnat så hårt i otro, att han
icke ens trodde alla de andras förenade vittnesbörd. Dock
ser Herren, att Tomas i hjärtat icke har något däremot, att
det vore sant, vad lärjungarna säga, utan ville väl giva sitt
liv, om han kunde tro det. Men det går icke för honom. Då
skyndar Herren honom till undsättning, visar honom sina
sår och bringar hans otro på skam, så att han måste tro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:43:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwlivor/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free